<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://spexipedia.fgv.nu/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Ingo</id>
	<title>Spexipedia - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://spexipedia.fgv.nu/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Ingo"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/Special:Bidrag/Ingo"/>
	<updated>2026-04-06T00:06:05Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.31.7</generator>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Chalmersspexets_samlings-LP_I_-_SCLP_01&amp;diff=2428</id>
		<title>Chalmersspexets samlings-LP I - SCLP 01</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Chalmersspexets_samlings-LP_I_-_SCLP_01&amp;diff=2428"/>
		<updated>2007-01-30T15:57:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| class=&amp;quot;toccolours&amp;quot;  border=1 cellpadding=2 cellspacing=0 style=&amp;quot;float: width: 265px; margin: 0 0 1em 1em; border-collapse: collapse; border: 1px solid #E2E2E2;&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Innehåll&lt;br /&gt;
| Nyutgivning av CEP-001-006 på LP&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Utgiven&lt;br /&gt;
| 1983&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Typ&lt;br /&gt;
| Spex-LP&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Media&lt;br /&gt;
| 12&amp;quot; vinyl&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Spårlista ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;toccolours&amp;quot;  border=1 cellpadding=2 cellspacing=0 style=&amp;quot;float: width: 265px; margin: 0 0 1em 1em; border-collapse: collapse; border: 1px solid #E2E2E2;&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Framsida'''&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 1&lt;br /&gt;
| Kardinal Richeljös entrésång&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 2&lt;br /&gt;
| Annas entrévisa&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 3&lt;br /&gt;
| Jag blev missbelåten&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 4&lt;br /&gt;
| Annas och d'Artagnans kärlekssång&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 5&lt;br /&gt;
| Glansen i ögat&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 6&lt;br /&gt;
| Ludvigs kungsordsvisa&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 7&lt;br /&gt;
| Hustruvisa&lt;br /&gt;
| Henrik 8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 8&lt;br /&gt;
| Rättsröteduett&lt;br /&gt;
| Henrik 8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 9&lt;br /&gt;
| Komplimangtrio&lt;br /&gt;
| Henrik 8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Andrasida'''&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 10&lt;br /&gt;
| Konspirarionsduett&lt;br /&gt;
| Henrik 8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 11&lt;br /&gt;
| Groggkvartett&lt;br /&gt;
| Henrik 8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 12&lt;br /&gt;
| Bestuchevs entrésång&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 13&lt;br /&gt;
| Sminkduett&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 14&lt;br /&gt;
| Final till akt III&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 15&lt;br /&gt;
| Pausmusik&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 16&lt;br /&gt;
| Pausmusik&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 17&lt;br /&gt;
| Dryckesvisa (Livet är härligt)&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 18&lt;br /&gt;
| Tjoglokovduett&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 19&lt;br /&gt;
| Budoirduett&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 20&lt;br /&gt;
| Kalinka&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Chalmersspexets_samlings-LP_I_-_SCLP_01&amp;diff=2427</id>
		<title>Chalmersspexets samlings-LP I - SCLP 01</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Chalmersspexets_samlings-LP_I_-_SCLP_01&amp;diff=2427"/>
		<updated>2007-01-30T15:53:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| class=&amp;quot;toccolours&amp;quot;  border=1 cellpadding=2 cellspacing=0 style=&amp;quot;float: width: 265px; margin: 0 0 1em 1em; border-collapse: collapse; border: 1px solid #E2E2E2;&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Innehåll&lt;br /&gt;
| Nyutgivning av CEP-001-006 på LP&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Utgiven&lt;br /&gt;
| 1983&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Typ&lt;br /&gt;
| Spex-LP&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Media&lt;br /&gt;
| 12&amp;quot; vinyl&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Spårlista ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;toccolours&amp;quot;  border=1 cellpadding=2 cellspacing=0 style=&amp;quot;float: width: 265px; margin: 0 0 1em 1em; border-collapse: collapse; border: 1px solid #E2E2E2;&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Framsida'''&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 1&lt;br /&gt;
| Kardinal Richeljös entrésång&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 2&lt;br /&gt;
| Annas entrévisa&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 3&lt;br /&gt;
| Jag blev missbelåten&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 4&lt;br /&gt;
| Annas och d'Artagnans kärlekssång&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 5&lt;br /&gt;
| Glansen i ögat&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 6&lt;br /&gt;
| Ludvigs kungsordsvisa&lt;br /&gt;
| Anna&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 7&lt;br /&gt;
| Hustruvisa&lt;br /&gt;
| Henrik 8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 8&lt;br /&gt;
| Rättsröteduett&lt;br /&gt;
| Henrik 8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 9&lt;br /&gt;
| Komplimangtrio&lt;br /&gt;
| Henrik 8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Baksida'''&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 10&lt;br /&gt;
| Konspirarionsduett&lt;br /&gt;
| Henrik 8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 11&lt;br /&gt;
| Groggkvartett&lt;br /&gt;
| Henrik 8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 12&lt;br /&gt;
| Bestuchevs entrésång&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 13&lt;br /&gt;
| Sminkduett&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 14&lt;br /&gt;
| Final till akt III&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 15&lt;br /&gt;
| Pausmusik&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 16&lt;br /&gt;
| Pausmusik&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 17&lt;br /&gt;
| Dryckesvisa (Livet är härligt)&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 18&lt;br /&gt;
| Tjoglokovduett&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 19&lt;br /&gt;
| Budoirduett&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | 20&lt;br /&gt;
| Kalinka&lt;br /&gt;
| Katarina&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=F%C3%B6reningen_Gamla_V%C3%A4star&amp;diff=2422</id>
		<title>Föreningen Gamla Västar</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=F%C3%B6reningen_Gamla_V%C3%A4star&amp;diff=2422"/>
		<updated>2007-01-21T00:17:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Initiativet till FGV togs av Clae$ Johansson i mitten av åttiotalet, och målet var att verka för kontinuiteten inom Chalmersspexet. Alla som någon gång varit medlem i Chalmersspexet kan (och borde) också vara medlem i FGV. Medlemskap kostar 206:- (året utan första 0:an) vilket inkluderar årets skiva hemsänd. Nuförtiden har FGV hand om samarbetet mellan årets spex och alla former av nyuppsättningar av gamla spex (som vanligtvis har nyuppsättningspremiere i mars), dokumentationsprojekt som sträcker sig över mer än ett år eller spex (spexböcker, samlingsskivor etc.), spexjubilèer (då Chalmersspexet fyller mer eller mindre jämnt och ständigt är detta bra), förrådsunderhåll och diskussionspanel för årets spex. Till flera av de större jobben tillsätter FGV en ytterligare grupp utanför föreningen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
FGVs årsmöte hålls numera på Valborgsmässoafton i lagom tid innan Cortège och spexföreställning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Styrelsen==&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;toccolours&amp;quot;  border=1 cellpadding=2 cellspacing=0 style=&amp;quot;float: width: 265px; margin: 0 0 1em 1em; border-collapse: collapse; border: 1px solid #E2E2E2;&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ordförande&lt;br /&gt;
| Peter &amp;quot;Spiken&amp;quot; Andersson&lt;br /&gt;
| 87, 88, 90, 91&lt;br /&gt;
| Håller ett vakande öga över FGV:s verksamhet och fungerar som kontaktperson.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Sekreterare&lt;br /&gt;
| Ewa &amp;quot;Skewa&amp;quot; Leth&lt;br /&gt;
| 84-86&lt;br /&gt;
| Skriver protokoll, adresslista m.fl. dokument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Kassör&lt;br /&gt;
| Erik &amp;quot;Stanley&amp;quot; Bengtsson&lt;br /&gt;
| 86-88&lt;br /&gt;
| Håller i FGV:s ekonomi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Intendent&lt;br /&gt;
| Jan &amp;quot;Yanos&amp;quot; Johansson&lt;br /&gt;
| 95, 03V&lt;br /&gt;
| Ansvarar för spexets olika förråd (främst revisita från gamla spex)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Inspextor Bob&lt;br /&gt;
| Ulf Svanberg&lt;br /&gt;
| 70, 03B-&lt;br /&gt;
| Hela bobspexets förankring i vad som hände för 1 eller 37 år sedan med en vidsynt blick framåt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Inspextris Vera&lt;br /&gt;
| Anne-Marie Hermansson&lt;br /&gt;
| 03V-&lt;br /&gt;
| Hela veraspexets förankring i vad som hände förr och nu med en vidsynt blick framåt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Dokumentationsansvarig&lt;br /&gt;
| Fredrik &amp;quot;Faxe&amp;quot; Bonde&lt;br /&gt;
| 90-92&lt;br /&gt;
| Håller i det fortlöpande dokumentationsarbetet, större dokumentationsprojekt och delar av datordriften.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexdirecteur Bob&lt;br /&gt;
| Cecilia Schotte&lt;br /&gt;
| 06B, 07B&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexcasseur Bob&lt;br /&gt;
| Réka Simon Balint&lt;br /&gt;
| 06B, 07B&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Skivkommittè Bob&lt;br /&gt;
| Anna Belfrage&lt;br /&gt;
| 05B, 07B&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexdirecteur Vera&lt;br /&gt;
| Patrik Lampa&lt;br /&gt;
| 04V-06V&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexcasseur Vera&lt;br /&gt;
| Sebastian&lt;br /&gt;
| 05V, 06V&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Skivkommittè Vera&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=2420</id>
		<title>Huvudsida</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=2420"/>
		<updated>2007-01-17T23:56:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Lägg gärna in en länk här till de sidor du skapat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{|class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Historia'''&lt;br /&gt;
| '''Företeelser'''&lt;br /&gt;
| '''Dokumentation'''&lt;br /&gt;
| '''Kotterier'''&lt;br /&gt;
| '''Turné'''&lt;br /&gt;
| '''Detalj'''&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| '''Övrigt'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| [[Chalmersspex genom tiderna]]&amp;lt;BR&amp;gt; [[Nyuppsättningar]]&amp;lt;BR&amp;gt; [[Mall för spexsida]]&lt;br /&gt;
| [[Inlandslunchen]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Arkitektkalas]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Omsits]]&lt;br /&gt;
| [[Skivor]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Böcker]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Mall för skivor]]&lt;br /&gt;
| [[BBC]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[SPIF]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
| [[Turnéer]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Busschaufför]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
| [[Rekvisita genom tiderna]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| [[Organisation]] &amp;lt;BR&amp;gt;[[FGV]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förslag på nya sidor ==&lt;br /&gt;
Teaterdatabas -Detaljens teaterinfo.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Tillståndsguide -Vilka ger tillstånd, vilka är det kört att få tillstånd från, vilka har varit döda i 70 år.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Folk kommer vilja förmedla spexhistorier från förr, kanske skall göra en sida för sådant.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Funderingar ==&lt;br /&gt;
Vem riktar sig Wikin åt?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vissa avsnitt spexinterna? En till användargrupp (spexare) för att begränsa åtkomst till vissa sidor?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-[[Användare:Stefan|Stefan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Främst till spexare? För att kunna ta reda på information snabbt och lätt.&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Know-how och erfarenheter försvinner ibland otäckt snabbt och Spexipedia är ett bot mot detta.&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Har inte tänkt så mycket på hur publik Spexipedia skall vara, men att ha en del som är publik och en kadaverinloggning är nog en god idé. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-[[Användare:Ingo|Ingo]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
________________________________________________________&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
För anpassning av användargränssnittet, se [http://meta.wikimedia.org/wiki/MediaWiki_localization dokumentation]. &amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
För hjälp med användning och konfiguration, se [http://meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents användarguiden] på Meta.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=2419</id>
		<title>Huvudsida</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=2419"/>
		<updated>2007-01-17T23:56:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Lägg gärna in en länk här till de sidor du skapat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{|class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Historia'''&lt;br /&gt;
| '''Företeelser'''&lt;br /&gt;
| '''Dokumentation'''&lt;br /&gt;
| '''Kotterier'''&lt;br /&gt;
| '''Turné'''&lt;br /&gt;
| '''Detalj'''&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| '''Övrigt'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| [[Chalmersspex genom tiderna]]&amp;lt;BR&amp;gt; [[Nyuppsättningar]]&amp;lt;BR&amp;gt; [[Mall för spexsida]]&lt;br /&gt;
| [[Inlandslunchen]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Arkitektkalas]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Omsits]]&lt;br /&gt;
| [[Skivor]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Böcker]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Mall för skivor]]&lt;br /&gt;
| [[BBC]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[SPIF]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
| [[Turnéer]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Busschaufför]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
| [[Rekvisita genom tiderna]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| [[Organisation]] &amp;lt;BR&amp;gt;[[Föreningen Gamla Västar]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förslag på nya sidor ==&lt;br /&gt;
Teaterdatabas -Detaljens teaterinfo.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Tillståndsguide -Vilka ger tillstånd, vilka är det kört att få tillstånd från, vilka har varit döda i 70 år.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Folk kommer vilja förmedla spexhistorier från förr, kanske skall göra en sida för sådant.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Funderingar ==&lt;br /&gt;
Vem riktar sig Wikin åt?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vissa avsnitt spexinterna? En till användargrupp (spexare) för att begränsa åtkomst till vissa sidor?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-[[Användare:Stefan|Stefan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Främst till spexare? För att kunna ta reda på information snabbt och lätt.&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Know-how och erfarenheter försvinner ibland otäckt snabbt och Spexipedia är ett bot mot detta.&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Har inte tänkt så mycket på hur publik Spexipedia skall vara, men att ha en del som är publik och en kadaverinloggning är nog en god idé. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-[[Användare:Ingo|Ingo]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
________________________________________________________&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
För anpassning av användargränssnittet, se [http://meta.wikimedia.org/wiki/MediaWiki_localization dokumentation]. &amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
För hjälp med användning och konfiguration, se [http://meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents användarguiden] på Meta.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=FGV&amp;diff=2418</id>
		<title>FGV</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=FGV&amp;diff=2418"/>
		<updated>2007-01-17T23:56:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: Omdirigerar till Föreningen Gamla Västar&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;#REDIRECT [[Föreningen Gamla Västar]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=2417</id>
		<title>Huvudsida</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Huvudsida&amp;diff=2417"/>
		<updated>2007-01-17T23:55:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Lägg gärna in en länk här till de sidor du skapat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{|class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| '''Historia'''&lt;br /&gt;
| '''Företeelser'''&lt;br /&gt;
| '''Dokumentation'''&lt;br /&gt;
| '''Kotterier'''&lt;br /&gt;
| '''Turné'''&lt;br /&gt;
| '''Detalj'''&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| '''Övrigt'''&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| [[Chalmersspex genom tiderna]]&amp;lt;BR&amp;gt; [[Nyuppsättningar]]&amp;lt;BR&amp;gt; [[Mall för spexsida]]&lt;br /&gt;
| [[Inlandslunchen]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Arkitektkalas]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Omsits]]&lt;br /&gt;
| [[Skivor]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Böcker]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Mall för skivor]]&lt;br /&gt;
| [[BBC]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[SPIF]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
| [[Turnéer]] &amp;lt;BR&amp;gt; [[Busschaufför]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
| [[Rekvisita genom tiderna]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| [[Organisation]] &amp;lt;BR&amp;gt;[[Föreningen Gamla Västar]] [[FGV]] &amp;lt;BR&amp;gt; &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Förslag på nya sidor ==&lt;br /&gt;
Teaterdatabas -Detaljens teaterinfo.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Tillståndsguide -Vilka ger tillstånd, vilka är det kört att få tillstånd från, vilka har varit döda i 70 år.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Folk kommer vilja förmedla spexhistorier från förr, kanske skall göra en sida för sådant.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Funderingar ==&lt;br /&gt;
Vem riktar sig Wikin åt?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vissa avsnitt spexinterna? En till användargrupp (spexare) för att begränsa åtkomst till vissa sidor?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-[[Användare:Stefan|Stefan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Främst till spexare? För att kunna ta reda på information snabbt och lätt.&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Know-how och erfarenheter försvinner ibland otäckt snabbt och Spexipedia är ett bot mot detta.&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Har inte tänkt så mycket på hur publik Spexipedia skall vara, men att ha en del som är publik och en kadaverinloggning är nog en god idé. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-[[Användare:Ingo|Ingo]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
________________________________________________________&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
För anpassning av användargränssnittet, se [http://meta.wikimedia.org/wiki/MediaWiki_localization dokumentation]. &amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
För hjälp med användning och konfiguration, se [http://meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents användarguiden] på Meta.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=F%C3%B6reningen_Gamla_V%C3%A4star&amp;diff=2416</id>
		<title>Föreningen Gamla Västar</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=F%C3%B6reningen_Gamla_V%C3%A4star&amp;diff=2416"/>
		<updated>2007-01-17T23:54:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: /* Styrelsen */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Initiativet till FGV togs av Clae$ Johansson i mitten av åttiotalet, och målet var att verka för kontinuiteten inom Chalmersspexet. Alla som någon gång varit medlem i Chalmersspexet kan också vara medlem i FGV. Medlemskap kostar 204:- vilket inkluderar årets skiva hemsänd. Nuförtiden har FGV hand om samarbetet mellan årets spex och alla former av nyuppsättningar av gamla spex (som vanligtvis har nyuppsättningspremiere i mars), dokumentationsprojekt som sträcker sig över mer än ett år eller spex (spexböcker, samlingsskivor etc.), spexjubilèer (då Chalmersspexet fyller mer eller mindre jämnt och ständigt är detta bra), förrådsunderhåll och diskussionspanel för årets spex. Till flera av de större jobben tillsätter FGV en ytterligare grupp utanför föreningen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Styrelsen==&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;toccolours&amp;quot;  border=1 cellpadding=2 cellspacing=0 style=&amp;quot;float: width: 265px; margin: 0 0 1em 1em; border-collapse: collapse; border: 1px solid #E2E2E2;&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ordförande&lt;br /&gt;
| Peter &amp;quot;Spiken&amp;quot; Andersson&lt;br /&gt;
| 87, 88, 90, 91&lt;br /&gt;
| Håller ett vakande öga över FGV:s verksamhet och fungerar som kontaktperson.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Sekreterare&lt;br /&gt;
| Ewa &amp;quot;Skewa&amp;quot; Leth&lt;br /&gt;
| 84-86&lt;br /&gt;
| Skriver protokoll, adresslista m.fl. dokument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Kassör&lt;br /&gt;
| Erik &amp;quot;Stanley&amp;quot; Bengtsson&lt;br /&gt;
| 86-88&lt;br /&gt;
| Håller i FGV:s ekonomi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Intendent&lt;br /&gt;
| Jan &amp;quot;Yanos&amp;quot; Johansson&lt;br /&gt;
| 95, 03V&lt;br /&gt;
| Ansvarar för spexets olika förråd (främst revisita från gamla spex)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Inspextor Bob&lt;br /&gt;
| Ulf Svanberg&lt;br /&gt;
| 70, 03-&lt;br /&gt;
| Hela bobspexets förankring i vad som hände för 1 eller 35 år sedan med en vidsynt blick framåt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Inspextris Vera&lt;br /&gt;
| Anne-Marie Hermansson&lt;br /&gt;
| 03-&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Dokumentationsansvarig&lt;br /&gt;
| Fredrik &amp;quot;Faxe&amp;quot; Bonde&lt;br /&gt;
| 90-92&lt;br /&gt;
| Håller i det fortlöpande dokumentationsarbetet, större dokumentationsprojekt och delar av datordriften.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexdirecteur Bob&lt;br /&gt;
| Cecilia Schotte&lt;br /&gt;
| 06, 07&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexcasseur Bob&lt;br /&gt;
| Réka Simon Balint&lt;br /&gt;
| 06, 07&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Skivkommittè Bob&lt;br /&gt;
| Anna Belfrage&lt;br /&gt;
| 05, 07&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexdirecteur Vera&lt;br /&gt;
| Patrik Lampa&lt;br /&gt;
| 04?-06&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexcasseur Vera&lt;br /&gt;
| Sebastian&lt;br /&gt;
| 06&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Skivkommittè Vera&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=F%C3%B6reningen_Gamla_V%C3%A4star&amp;diff=2415</id>
		<title>Föreningen Gamla Västar</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=F%C3%B6reningen_Gamla_V%C3%A4star&amp;diff=2415"/>
		<updated>2007-01-17T23:52:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Initiativet till FGV togs av Clae$ Johansson i mitten av åttiotalet, och målet var att verka för kontinuiteten inom Chalmersspexet. Alla som någon gång varit medlem i Chalmersspexet kan också vara medlem i FGV. Medlemskap kostar 204:- vilket inkluderar årets skiva hemsänd. Nuförtiden har FGV hand om samarbetet mellan årets spex och alla former av nyuppsättningar av gamla spex (som vanligtvis har nyuppsättningspremiere i mars), dokumentationsprojekt som sträcker sig över mer än ett år eller spex (spexböcker, samlingsskivor etc.), spexjubilèer (då Chalmersspexet fyller mer eller mindre jämnt och ständigt är detta bra), förrådsunderhåll och diskussionspanel för årets spex. Till flera av de större jobben tillsätter FGV en ytterligare grupp utanför föreningen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Styrelsen==&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;toccolours&amp;quot;  border=1 cellpadding=2 cellspacing=0 style=&amp;quot;float: width: 265px; margin: 0 0 1em 1em; border-collapse: collapse; border: 1px solid #E2E2E2;&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ordförande&lt;br /&gt;
| Peter &amp;quot;Spiken&amp;quot; Andersson&lt;br /&gt;
| 87, 88, 90, 91&lt;br /&gt;
| Håller ett vakande öga över FGV:s verksamhet och fungerar som kontaktperson.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Sekreterare&lt;br /&gt;
| Ewa &amp;quot;Skewa&amp;quot; Leth&lt;br /&gt;
| 84-86&lt;br /&gt;
| Skriver protokoll, adresslista m.fl. dokument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Kassör&lt;br /&gt;
| Erik &amp;quot;Stanley&amp;quot; Bengtsson&lt;br /&gt;
| 86-88&lt;br /&gt;
| Håller i FGV:s ekonomi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Intendent&lt;br /&gt;
| Jan &amp;quot;Yanos&amp;quot; Johansson&lt;br /&gt;
| 95, 03V&lt;br /&gt;
| Ansvarar för spexets olika förråd (främst revisita från gamla spex)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Inspextor Bob&lt;br /&gt;
| Ulf Svanberg&lt;br /&gt;
| 70, 03-&lt;br /&gt;
| Hela bobspexets förankring i vad som hände för 1 eller 35 år sedan med en vidsynt blick framåt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Inspextris Vera&lt;br /&gt;
| Anne-Marie Hermansson&lt;br /&gt;
| 03-&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Dokumentationsansvarig&lt;br /&gt;
| Fredrik &amp;quot;Faxe&amp;quot; Bonde&lt;br /&gt;
| 90-92&lt;br /&gt;
| Håller i det fortlöpande dokumentationsarbetet, större dokumentationsprojekt och delar av datordriften.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexdirecteur Bob&lt;br /&gt;
| Cecilia Schotte&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexcasseur Bob&lt;br /&gt;
| Réka Simon Balint&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Skivkommittè Bob&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexdirecteur Vera&lt;br /&gt;
| Patrik Lampa&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexcasseur Vera&lt;br /&gt;
| Sebastian&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Skivkommittè Vera&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=F%C3%B6reningen_Gamla_V%C3%A4star&amp;diff=2414</id>
		<title>Föreningen Gamla Västar</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=F%C3%B6reningen_Gamla_V%C3%A4star&amp;diff=2414"/>
		<updated>2007-01-17T23:51:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Initiativet till FGV togs av Clae$ Johansson i mitten av åttiotalet, och målet var att verka för kontinuiteten inom Chalmersspexet. Alla som någon gång varit medlem i Chalmersspexet kan också vara medlem i FGV. Medlemskap kostar 204:- vilket inkluderar årets skiva hemsänd. Nuförtiden har FGV hand om samarbetet mellan årets spex och alla former av nyuppsättningar av gamla spex (som vanligtvis har nyuppsättningspremiere i mars), dokumentationsprojekt som sträcker sig över mer än ett år eller spex (spexböcker, samlingsskivor etc.), spexjubilèer (då Chalmersspexet fyller mer eller mindre jämnt och ständigt är detta bra), förrådsunderhåll och diskussionspanel för årets spex. Till flera av de större jobben tillsätter FGV en ytterligare grupp utanför föreningen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Styrelsen==&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;toccolours&amp;quot;  border=1 cellpadding=2 cellspacing=0 style=&amp;quot;float: width: 265px; margin: 0 0 1em 1em; border-collapse: collapse; border: 1px solid #E2E2E2;&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ordförande&lt;br /&gt;
| Peter &amp;quot;Spiken&amp;quot; Andersson&lt;br /&gt;
| 87, 88, 90, 91&lt;br /&gt;
| Håller ett vakande öga över FGV:s verksamhet och fungerar som kontaktperson.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Sekreterare&lt;br /&gt;
| Ewa &amp;quot;Skewa&amp;quot; Leth&lt;br /&gt;
| 84-86&lt;br /&gt;
| Skriver protokoll, adresslista m.fl. dokument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Kassör&lt;br /&gt;
| Erik &amp;quot;Stanley&amp;quot; Bengtsson&lt;br /&gt;
| Håller i FGV:s ekonomi&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Intendent&lt;br /&gt;
| Jan &amp;quot;Yanos&amp;quot; Johansson&lt;br /&gt;
| 95, 03V&lt;br /&gt;
| Ansvarar för spexets olika förråd (främst revisita från gamla spex)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Inspextor Bob&lt;br /&gt;
| Ulf Svanberg&lt;br /&gt;
| 70, 03-&lt;br /&gt;
| Hela bobspexets förankring i vad som hände för 1 eller 35 år sedan med en vidsynt blick framåt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Inspextris Vera&lt;br /&gt;
| Anne-Marie Hermansson&lt;br /&gt;
| 03-&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Dokumentationsansvarig&lt;br /&gt;
| Fredrik &amp;quot;Faxe&amp;quot; Bonde&lt;br /&gt;
| 90-92&lt;br /&gt;
| Håller i det fortlöpande dokumentationsarbetet, större dokumentationsprojekt och delar av datordriften.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexdirecteur Bob&lt;br /&gt;
| Cecilia Schotte&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexcasseur Bob&lt;br /&gt;
| Réka Simon Balint&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Skivkommittè Bob&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexdirecteur Vera&lt;br /&gt;
| Patrik Lampa&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Spexcasseur Vera&lt;br /&gt;
| Sebastian&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Skivkommittè Vera&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=F%C3%B6reningen_Gamla_V%C3%A4star&amp;diff=2413</id>
		<title>Föreningen Gamla Västar</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=F%C3%B6reningen_Gamla_V%C3%A4star&amp;diff=2413"/>
		<updated>2007-01-17T23:49:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Initiativet till FGV togs av Clae$ Johansson i mitten av åttiotalet, och målet var att verka för kontinuiteten inom Chalmersspexet. Alla som någon gång varit medlem i Chalmersspexet kan också vara medlem i FGV. Medlemskap kostar 204:- vilket inkluderar årets skiva hemsänd. Nuförtiden har FGV hand om samarbetet mellan årets spex och alla former av nyuppsättningar av gamla spex (som vanligtvis har nyuppsättningspremiere i mars), dokumentationsprojekt som sträcker sig över mer än ett år eller spex (spexböcker, samlingsskivor etc.), spexjubilèer (då Chalmersspexet fyller mer eller mindre jämnt och ständigt är detta bra), förrådsunderhåll och diskussionspanel för årets spex. Till flera av de större jobben tillsätter FGV en ytterligare grupp utanför föreningen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Styrelsen==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;toccolours&amp;quot;  border=1 cellpadding=2 cellspacing=0 style=&amp;quot;float: width: 265px; margin: 0 0 1em 1em; border-collapse: collapse; border: 1px solid #E2E2E2;&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Ordförande&lt;br /&gt;
| Peter &amp;quot;Spiken&amp;quot; Andersson&lt;br /&gt;
| 87, 88, 90, 91&lt;br /&gt;
| Håller ett vakande öga över FGV:s verksamhet och fungerar som kontaktperson.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Sekreterare&lt;br /&gt;
| Ewa &amp;quot;Skewa&amp;quot; Leth&lt;br /&gt;
| 84-86&lt;br /&gt;
| Skriver protokoll, adresslista m.fl. dokument&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Kassör&lt;br /&gt;
| Erik &amp;quot;Stanley&amp;quot; Bengtsson&lt;br /&gt;
| Håller i FGV:s ekonomi&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Intendent&lt;br /&gt;
| Jan &amp;quot;Yanos&amp;quot; Johansson&lt;br /&gt;
| 95, 03V&lt;br /&gt;
| Ansvarar för spexets olika förråd (främst revisita från gamla spex)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Inspextor Bob&lt;br /&gt;
| Ulf Svanberg&lt;br /&gt;
| 70, 03-&lt;br /&gt;
| Hela bobspexets förankring i vad som hände för 1 eller 35 år sedan med en vidsynt blick framåt.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Inspextris Vera&lt;br /&gt;
| Anne-Marie Hermansson&lt;br /&gt;
| 03-&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Dokumentationsansvarig&lt;br /&gt;
| Fredrik &amp;quot;Faxe&amp;quot; Bonde&lt;br /&gt;
| 90-92&lt;br /&gt;
| Håller i det fortlöpande dokumentationsarbetet, större dokumentationsprojekt och delar av datordriften.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Spexdirecteur Bob&lt;br /&gt;
| Cecilia Schotte&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Spexcasseur Bob&lt;br /&gt;
| Réka Simon Balint&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Skivkommittè Bob&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Spexdirecteur Vera&lt;br /&gt;
| Patrik Lampa&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Spexcasseur Vera&lt;br /&gt;
| Sebastian&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
! bgcolor=&amp;quot;#E7EBEE&amp;quot; | Skivkommittè Vera&lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
| &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Arthur&amp;diff=2054</id>
		<title>Arthur</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Arthur&amp;diff=2054"/>
		<updated>2007-01-11T23:21:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Året är 483 och romarna har nyligen lämnat Britannien på grund av barbarinvasioner och innestående flextid. Denna regniga och ganska tråkiga ö är alltså lämnad åt sitt öde. och åt barbarer, småkungar, rövarbaroner och annat löst folk. På slottet Camelot sitter vid denna tid en nytillträdd kung vid namn Arthur Pendragon, innehavare av en så svåruttalad romersk titel att det skulle vara krångligt att nämna här. Han är son till Uther Pendragon och har därför också stort folkligt stöd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den unge Arthur har en vision. Han vill ena de trätande småkungarna och barbarerna under en fana, nämligen sin egen. Det finns bara ett problem med makt. det finns fler som vill ha den. Mörka hot hopar sig även vid landets gränser, t.ex. plikter, saxare och andra ogärningsmän bankar på porten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En morgon upptäcker Arthur att hans älskade runda bord är borta. Hur skall Britannien kunna enas när själva symbolen för dess samhörighet är borta?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Arthur Pendragon''' - Kompetent kung&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Sir Lancelot av Sjön''' - Rumlande riddare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Guineverearrglwyddescreiddyladeneuawg''' eller '''Guinevere''' - Pilsk prinsessa&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Merlin Monroe''' - Drumlig druid&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Elton''' - Halvkänd hovbard&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Morgana le Fay''' - Elak entreprenör&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Chris de Choegrenn''' - Våldsbenägen värsting&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
dessutom&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Plysch-Björn, Tvätt-Björn, Stryk-Björn, Tork-Björn, Skum-Björn m.fl.''' - Rövarband&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' Det försvunna bordet. Tronsalen i Camelot, år 483 e.Kr.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' Festen. Samma slott som förut fast pyntat till fest.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' Avalon. Bortom bergen, över regnbågen, under de tusenåriga trädens kronor, på stenen i sjön i skogen.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen IV:''' På hemväg. I skogen på väg hem från ön Avalon.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Paus'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;&amp;amp;nbsp; V:''' Fångade. En bur i ett skjul i en skog.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; VI:''' Avslöjandet. På slottet, dagen därpå.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;VII:''' Rättegången. Rättegångssalen, senare på dagen.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen VIII:''' Problem. Merlins kammare och nere i vinkällaren.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; IX:''' Måltiden. Tronsalen, dukat för eftermiddagsmålet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Heliga_Birgitta&amp;diff=2053</id>
		<title>Heliga Birgitta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Heliga_Birgitta&amp;diff=2053"/>
		<updated>2007-01-11T23:21:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Året är 1313. Påven har emigrerat från Rom och har sedan 1309 sitt säte i Avignon i Sydfrankrike. Den Europeiska maktbalansen har genom detta förskjutits åt väster, något som inte glädjer alla. En motståndsgrupp genomför under en mörk höstnatt den så kallade Sigillkuppen, där de lyckas komma över det heliga sigillet, grundstenen i Påvens makt, för att med hjälp av detta kunna tvinga Påven att återvända till Rom. Förföljda av kardinaler, kaplaner, kyrkoherdar och munkar flyr de i natten. Blott en klarar sig undan, dock dödligt sårad. På sin dödsbädd sänder han det heliga sigillet att gömmas undan i Norden. Han skriver ett brev till sin son, Birger, att öppnas på dennes myndighetsdag. I brevet nedskriver han all information om händelsen och ger honom uppmaningen att vaka över sigillet till dess att Påven återvänder till Rom. Kyrkan tystar ned händelsen med sigillet och förlusten blir bara känd i dess innersta kretsar, Påven härskar i hemlighet utan sitt sigill, och så förblev det i ett kvarts sekel...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Heliga Birgitta''' - Adelskvinna som har direktkontakt med Gud. Vill bli erkänd som det helgon hon vet att hon är.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Cecilia Ulfsdotter''' - Birgittas giftaslystna dotter. Vill hitta den rätte men ingen eller ingenting är gott nog.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Loka Yxskaft''' - Var Sveriges sista träl, numera anställd hos Birgitta. Ursprungligen från Bergslagen. Hedning med framåtanda.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Påven''' - Residerar i Avignon, är i behov av sitt sigill. Lever inte som han lär, tappar ofta sin hatt.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Spanska Inkbisitionen''' - Äregirig, makthungrig kättarjägare från Spanska Inkvisitionen. Egentligen stationerad i Italien. men sköt du ditt!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Birger af Swärdsklinga''' - Lagman, korrekt? Tackar som läser. Vill att påven flyttar till Rom. Just det!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Pesten''' - Sjukligt framgångsrik i Italien, nu på väg till Sverige. Kan det här med epidemi... eller?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Giovanni Boccaccio''' - Bekymmersfri italienare från Florens. Är snygg, inte söt. Barägare och tillika bannlyst.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' Birgittas gård i närheten av Vadstena någon gång på 1300-talet&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' I Vadstena city&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' Inne på Boccaccios Bar&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Paus'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen IV:''' Lite här och där&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;V:''' Spanska Inkvisitionens högkvarter - gamla påvesätet&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Phileas_Fogg&amp;diff=2052</id>
		<title>Phileas Fogg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Phileas_Fogg&amp;diff=2052"/>
		<updated>2007-01-11T23:21:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Den här berättelsen är inte rövarhistorian som författaren Jules Verne målade upp, men dock berättelsen om hur det verkligen gick till när Phileas Fogg reste jorden runt på 79 dagar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Året är 1870. Det Brittiska imperiet breder ut sig och London är jordens medelpunkt. Världen styrs av fem krafter: Stark och svag kärnkraft, elektromagnetisk attraktion, det engelska kungahuset och den dipolära gudomliga kraften. I denna tid binds människornas tankar allt mer upp av det världsliga och det tekniska. Men den kraft som växer sig allt starkare är den sist nämnda, den dipolära gudomliga kraften, som med sin obalans sliter världen mellan gott och ont. Ur denna kamp föds både rabiesvaccinet och splittergranaten. Nu stundar det slutgiltiga slaget vars utgång formar framtiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fem dödligas livsöden hamnar oväntat i obalansens fokus och deras handlingar får avgöra världens öde utan deras vetskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spänningen är olidlig. Snart börjar berättelsen om resan från London till London, via bananer och japaner. Följ med på en fartfylld färd full av rivalitet och vänskap, hopp och förtvivlan, svartsjuka och kärlek, och sprit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Phileas Fogg'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
En strikt och korrekt engelsk gentleman. Mycket noggrann i sitt sätt att uttrycka sig och i sitt sätt att bemöta omgivningen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Passepartout'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Herr Foggs trogne betjänt som sätter plikten framför allt i alla väder. En äkta romantiker som ofta faller handlöst i förälskelse i allehanda kvinnor, han blir kär i kvinnor och i synnerhet i Cremona.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Cremona Fix'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Jobbar som bartender på Club Société. Driftig arbetarklasstjej som tagit sig dit hon är idag med hjälp av flit och kvinnlig list. Blir kär i Passepartout.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Sylvia Pankhurst'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Stark och självsäker kvinna som har uppfostrat sin dotter på egen hand sedan makens bortgång för länge sedan. Mor till Emmeline.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Emmeline Pankhurst'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Sylvias dotter. Lillgammal och lite viktigpettrig. Genuint godhjärtad och ärlig, men samtidigt lynnig och pubertal. Blir god vän med Cremona då de delar många åsikter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Ondis'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Människans alla onda sidor personifierade. Påverkar människor med gudomliga ingripanden för att få dem att vara mer ondskefulla mot varandra. Precis som alla andra ondskefulla gudar är hon självklart osynlig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Godis'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Människans alla goda sidor personifierade.Påverkar människor med gudomliga ingripanden för att få dem att uträtta osjälviska och goda gärningar. Precis som alla andra goda gudar är hon självklart osynlig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen 1:''' På Club Société i London&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 2:''' Djupt inne i Indiens djungler&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Paus'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 3:''' På restaurant i Yokohama&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 4:''' På ett tåg mellan San Fransisco och New York&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 5:''' På tåg mot London/ombord en båt på Atlanten&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 6:''' På Club Société i London&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Gagarin&amp;diff=2051</id>
		<title>Gagarin</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Gagarin&amp;diff=2051"/>
		<updated>2007-01-11T23:20:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Året är 1957 och Sovjetunionen har just skjutit upp Sputnik II. SOm passagerare på färden upp genom atmosfären sitter hunden Lajka och njuter av utsikten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kalla kriget har nu börjat komma igång på allvar, och prestige går före det mesta. Kan man bara förolämpa och överglänsa motsatta sidan kommer nog resten att lösa sig också. Målet för dagen är att få upp första människan i rymden. Amerikanarna ligger efter, sedan de inledningsvis satsat på mer konventionell konsumentelektronik och kärnvapen. Forskare pressas att få fram snabba resultat, resurser omfördelas och hela den gigantiska ryska statsapparaten är satt i rörelse, likt en glaciär, för att uppnå målet. Människor häpnar och världen håller andan. Regeringschefer har mötet. Luften är tjock av spänd färväntan, känslor svallar. Alla frågar sig: Hur skall det gå?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På en potatis åker i Klushino, Smolensk, står Olga Gagarina och leder sitt glada arbetslag mot ännu en medioker potatisskörd. Det enda som känns i luften här är vind och regn, och om man har tur, en lätt doft av gödsel. En bit därifrån går Olgas son Jurij och dagdrömmer. Föga anar de vad som väntar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad hände egentligen med Lajka?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kommer fru Gagarina att få upp potatisen i tid?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kan Jurij verkligen knyppla?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Och vad gör en amerikansk spion på en rysk potatisåker?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Svaren fick ni i Chalmersspexet Bob: Jurij Gagarin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Jurij Gagarin'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
27-årig bonnpojk/proletär med moderskomplex och författarambitioner. Barndomsvän med Valentina. Har skrivit en pjäs, har bara inte skickat in den ännu...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Olga Strappor Gagarina'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ex-ballerina som vill tillbaka till rampljuset. Har högtflygande ambitioner för sonen Jurij. Grinig och girig. Har svart bälte i fjäsk men saknar helt självinsikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Heinz Müllabfuhr'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Tysk raketexpert. Anställd av Leonid för att föra Ryssland mot månen. Fär det mesta grå, torr och tråkig, men nämner någon ordet explodera får han genast färg...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Valentina Nikita Chrustjev'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Presidentens sekreterare. Blond, blåögd och smart. Trött på presidentens eftersatta kvinnosyn, men hon skall nog visa honom! Måttligt intresserad av Boris.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''President Leonid Brezjnev'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Rysk president med försmak för den ryska nationaldrycken. Avskyr USA och lägger alla resurser på att vinna rymdracet. Lyhörd som ett förarlöst godståg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Katarina G Brezjneva'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Presidenthustru och tillika hemlig chef för KG... hur som helst. Trött på allt vad raketer och teknik heter. Kultur skall det vara, då särskilt för sonen Boris.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Boris Brezjnev'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
18 år och Moskvas coolaste smygtekniker. Älskar USA och allt amerikanskt. Måttligt intresserad av rysk kultur. Gravt förälskad i Valentina.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Chris &amp;quot;Christov&amp;quot; Birdsong'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Självsäker amerikansk spion i landsförvisning. Störst, bäst och vackrast. Vill hem så fort som möjligt, gärna snabbare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' Rysk potatisåker, 1961&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' 4 månader senare i ryska presidentens mottagningsrum&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' Rymdcentralen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen IV:''' Rymdcentralen/Rymdkapseln&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;V:''' Åter på den ryska potatisåkern&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Mata_Hari&amp;diff=2050</id>
		<title>Mata Hari</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Mata_Hari&amp;diff=2050"/>
		<updated>2007-01-11T23:20:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
-Mata Hari? Det låter bekant. Var inte hon en sån där magdansös eller var det spion?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-Jorå, hon var allt lite av varje och nu har hon blivit spex också. Det är inte klokt vad tiden går.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nåväl, någon gång under första världskriget i en liten by någonstans i BeNeLux träffas de tre väninnorna Elsbeth, Margaretha och Clara hemma hos Elsbeth, den äldsta i sällskapet. Elsbeth driver diverse kurser och andra verksamheter i sitt hem för att klara sitt uppehälle då hennes man har försvunnit ut i kriget. Clara och Margaretha har inte så mycket annnat att hitta på för tillfället och hänger gärna med på kurserna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En bra bit därifrån, i Paris, sitter som av en händelse en tysk och en fransos på ett litet café och fördriver tiden. Tysken Franz och fransosen Jacques drar inte riktigt jämt, men de trivs på caféet där de blir uppassade av café- och nattklubbsföreståndaren Alphonse. Det är så där trevligt och gemytligt som det bara kan vara på ett café i Paris mitt under brinnande krig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Margaretha Zelle''' alias '''Mata Hari''', 33 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Jordnära och varm holländska med diva drömmar. Dansar gärna, dock ej träskodans. Har bott på Java några år och utvecklat flera udda talanger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Clara Benedix''' alias '''Miss BeNeLux''', 24 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ambitiös tös. Obotlig romantiker som ser libet i rosa, men är ganska lättstött. Brevväxlar med en underbar fransman som hon aldrig har träffat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Elsbeth Schragmüller''', 50+ år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gräsänka med många järn i elden och en passion för kurser och management. Har sina prioriteringar klara: pengar först, etik sedan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Franz Mann''', 42 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Spydig tysk med pondus som av någon anledning befinner sig i Paris mitt under brinnande krig. Har svårt att få tag på rätt tidning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Jacques Matte''', 28 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Löjtnant i franska armén på något ospecifierat spaningsuppdrag i centrala Paris. Inget ljushuvud direkt. Brevväxlar med en underbar belgiska som han aldrig har träffat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Alphonse Auberge''', 36 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Nattklubbsägare, bartender, värdshusvärd, portier och försäljare av diverse varor. Agerar pappafigur åt sina stammisar och gäster. Gillar gåtor och att sätta myror i huvudet på folk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom stöter vi på:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
en '''Mimare''' - uppträder och städar på cabarén.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
och en '''Tidningspojke''' - säljer all världens tidningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' Hemma hos Elsbeth Schragmüller&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' På ett litet café i Paris&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' Vid Eiffeltornets fot&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen IV:''' På nattklubben i caféts inre regioner, samt i Mata Haris loge&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Paus'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; V:''' Café Cabaret, dagen efter cabarén&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;VI:''' Logen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen VII:''' På Eiffeltornets topp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Dracula&amp;diff=2049</id>
		<title>Dracula</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Dracula&amp;diff=2049"/>
		<updated>2007-01-11T23:20:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
I år sätter vi tänderna i en gammal goding: greve Dracula. Han är det bett i sa någon. Det är det inte, sa vi. Han är slö och utled på nattliv och suger blod för att han måste, inte för att han gillar det. Men vem skulle inte känna sig nere efter 370 år med så ensidig kost?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dracula och hans slaviske tjänare Miros har drivits i landsflykt av turkarna som ockuperat Valakiet och därmed också Draculas slott i de transsylvanska bergen. Efter flera års kringflackande på diverse obskyra platser som Sodom, Gomorra och Säffle, har de hamnat i det viktorianska London. Storstadens puls och den berömda operasopranen Emma Bentons sköna röst har gjort att de funnit sig mer till rätta här än någon annanstans. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I en annan del av staden, på systrarna Bakerfields Bed &amp;amp; Burial, råder spänd förväntan; snart ska systersonen Louis anlända från Frankrike och teet står redan och drar! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I en tredje del av London spelar general Henry Cardigan krocket, helt ovetande om Draculas existens. Men deras vägar kommer snart att korsas om hans rådgivare Jones får råda... &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följ med på en rafflande föreställning. Se till att klä dig i din tätaste polokrage, ät något grekiskt och gör en insättning på blodbanken. Slå dig sedan ned i salongen och bered dig på att få skrattkramp i kistan!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Dracula'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gammal utsugare. Har sett bättre nätter. Less på månskenspromenader och vill åter se dagen gry. Olik, orkeslös och operafrälst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Mirositor &amp;quot;Miros&amp;quot; Cocosat'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Miros är en Igor av idag. Draculas skojfriske medhjälpare. Halt, lytt och lydig. Och trött.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lord Henry Cardigan'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Brittisk general av det gamla gardet. Har ärvt ämbetet. Vill mer än hjärna. Förvirrad, minnesrik och glömsk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''R E Jones'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Slug löjtnant. Har hört om Dracula och är inte så lite intresserad av hans egenskaper. Generalens vänstra hand, högra fot och hjärna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Emma Benton'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Berömd Wagnersopran och föremål för Draculas beundran. Skinn på näsan och armbågarna. Ung, vacker och välsvarvad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Alice Bakerfield'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Förestår begravningsavdelningen av systrarnas Bed&amp;amp;Burial. Tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna. Morbid, målinriktad och motiverad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Mathilda Bakerfield'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Erbjuder kortare och bekvämare vila än Alice. Ser gärna att du kommer på te. Kan can-can, kakor och kalas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Louis Pasteur'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Nyutbildad läkare. Jobbar annorstädes, men bor hos mostrarna - Alice och Mathilda - medan han forskar i London. Kan bakterier, bot och bättring.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' General Cardigans kontor, Försvarshögkvarteret, London år 1856.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' På systrarna Bakerfields Bed n’Burial.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' Kaj 74 nere i hamnen.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen IV:''' Greve Draculas slott i Transsylvanska bergen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;V:''' Greve Draculas kök&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Marco_Polo&amp;diff=2048</id>
		<title>Marco Polo</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Marco_Polo&amp;diff=2048"/>
		<updated>2007-01-11T23:20:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
- Alla känner väl till Marco Polo?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
- Javisst, det var han som reste och upptäckte en massa saker. Han var ju upptäcktsresande!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
- Upptäckte inte han Kina?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
- Nja, man kan snarare se det som att Kina upptäckte Europa mycket på grund av Marco Polo. Eller snarare genom hans far och farbror.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kina, förresten, var på Marco Polos tid mongolskt och reglerades av Djingis Khans sonson Kublai Khan. I Europa härskade Vatikanen och katolska kyrkan i en fruktbar symbios med rika och välmående handelshus som tjänade högvis med pengar på handel med exempelvis siden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nåväl. Kublai Khan blev mycket intresserad av västerländsk kultur och religion och bad därför påven Gregorius X att sända över representanter för den katolska kyrkans lära, samt för de sju vetenskaperna. Enligt historieböckerna nådde denna expedition aldrig sitt mål, men vi vet bättre. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Chalmersspexet förbehåller sig som vanligt rätten att ha rätt. Expeditionen nådde sitt mål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men var det verkligen bara stork-hanens intresse för kultur och vetenskap som låg bakom? Hade han måhända fler motiv? Vem är den mystiske främling som anlände strax efteråt? Varför avbröt Kublais yngre dotter sina studier i Japan? Och storasystern Xie... Ksie... Qciths... äh! Hur tusan nu hennes namn stavas? För att inte tala om uttalet. Hur gammal är Åsnaman? Och den viktigaste frågan av alla: Vad har Marco Polo med saken att göra?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Luta dig tillbaka i stolen och bered dig på ett äventyr. Vi hälsar dig hjärtligt välkommen till mongolriket Kina, Anno Domini 1285.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spelet kan börja...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Marco Polo''', 31 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Upptäcksresande från Venedig. Är i Kina för att upptäcka och dokumentera kulturen så mycket han bara orkar. Mycket omtyckt av Kublai Khan som dock gärna skulle se att han gick i sin fars fotspår, men icke. Han stormtrivs i Kina och har inte det minsta hemlängtan - ännu.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Don Flavio Salvatore di Purini''', 38 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Stormästare i tempelherreorden. Denna framgång har han rönt genom sin aldrig sinande förkärlek till slagsmål och korståg. Han sociala kompetens är dock inte lika utvecklad och han misslyckas oftast med att ta kommandot. Dessutom vidskeplig. Inte den smartaste killen helt enkelt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Balthazar''', 55 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Överlärd vetenskapsman med IQ=max och EQ=noll. Behärskar de sju vetenskaperna som ett rinnande vatten.  Kan allt om det han någonsin har läst, men däremot ingenting om något annat. Har alltså vissa luckor i sin kunskapsbank. Snart flitig student i livets hårda skola.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Don Vittorio di Versace''', 45 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Modeskapare från Venedig som via sina kontakter fått reda på att det finns siden att hämta borta i Kina. Ädelt elak och manipulerande medn också en gentleman ut i fingerspetsarna - så länge du inte står i hans väg. En elak livsnjutare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Kublai Khan''', 65 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Khan av Kina d.v.s. den som bestämmer. En gång i tiden en fruktad härförare men numera en riktig mjukis. Har för tillfället lite ont om pengar eftersom allt för mycket går åt till att underhålla den armé som behövs för att upprätthålla farfar Djingis rike. Behöver alltså verkligen ett avtal om sidenhandeln - helst med Marco.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Konishiki''', 17 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kublais yngre dotter och ljuv som en körsbärsblomma, åtminstone till det yttre. Den välputsade ytan kan dock rämna och avslöja den bestämda och tempramentsfulla 17-åring hon faktiskt är. Under sina två år som utbytesstudent i Japan har hon även passat på att utbilda sig till Geisha - till sin fars stora förfäran.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Åsnaman''', ??? år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ingen vet riktigt vem han är eller när han kom till Kublais hov. Har en lätt störd uppenbarelse som inte direkt förmildras av att han ofta rider runt på sin käppåsna som han dessutom tror sig kunna tala med. Ingen tar honom riktigt på allvar vilket är ett stort misstag för Åsnaman har minsann huvudet på skaft.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Xien-Chen''', 25 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kublais äldre dotter. Hon är den kloka, rationella dottern och håller mycket av sin far. Tänker alltid efter före och inte efter till skillnad från sin syster. Är mycket hälsointresserad och försöker förmå sin omgivning att bli detsamma. Är lite intresserad av Marco men har aldrig vågat säga något.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' I trädgården utanför Kublai Khans sommarresidens Kai-Peng-Fu, 1285, tidig kväll&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen  &amp;amp;nbsp;II:''' Inne i Kublais sommarresidens, nästa morgon&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' Nere i källaren&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen IV:''' På Kublais djonk på väg till Beijing&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;V:''' Inne i Kublais palats i Beijing&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Mose&amp;diff=2047</id>
		<title>Mose</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Mose&amp;diff=2047"/>
		<updated>2007-01-11T23:19:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
'''GENESIS'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Och det hände på den tiden då Ramses IV var Farao i Egyptens land. Israels folk, av Abrahams, Isaks och Jakobs ätt, levde sitt fyrahundratrettionde år i fångenskap, som slavar och tjänare. Den onde General Totmes drabbade israeliterna med tvångsarbeten och neddragna matransoner. Israels män slet ut sig i stenbrotten och kvinnorna slavade på åkrar och fält. Herren såg att Hans folk ändå dyrkade och fruktade honom, så Han steg ned för att hjälpa sitt folk. Herren uppenbarade sig för en ung man i Midians land. Herrens utvalde var Mose. Och Herren sade: «Du skall föra mitt folk, Israels barn, ur Egypten.» Och Mose tog sin stav och gick till Thebe, Egyptens huvudstad för att göra så som Herren befallt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Mose''' - Vanlig kille. Utvald av Gud att utföra ett omöjligt uppdrag. Det är inte så lätt. Inte så vass på kärlek. Skyller det på sin barndom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Rakel''' - Driftig linslus. Njuter av uppmärksamhet. Denna initiativrika kvinna övertygar vem som helst om vad som helst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Josua''' - Piggelin grabb. Har en förmåga att alltid vara glad. Har även andra förmågor. Världen är en härlig plats att vara på - den är ju full av stenar. Bara en så'n sak.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Freudrik''' - Misskött fikus. Tar dock livet med en bladryckning. Tar gärna ett glas vatten framför brasan i glada vänners lag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Farao Ramses IV''' - Välvillig härskare. Gör allt för att vara precis som en Farao skall vara. Har svårt att se helheten eftersom alla detaljer är i vägen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Tora''' - Exotisk prästinna. Tolkar gudarnas tecken och meddelanden. Varmhjärtad och mystisk. Gillar inte General Totmes.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Isis''' - Målmedveten kvinna. Trött på att anpassa sig till hur en ung kvinna skall vara. Går sin egen väg. Hon vågar!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''General Totmes''' - Ond militär. Älskar att hata israeliter. Och tortera dem. Ibland till och med döda dem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''FÖRSTA KAPITLET'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thebe år 1333 fKr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''ANDRA KAPITLET'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Faraos palats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''TREDJE KAPITLET'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Månguden Setis tempel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''FJÄRDE KAPITLET'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Splitscen öknen och Faraos palats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''FEMTE KAPITLET'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Öknen vid Röda havet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Gustav_II_Adolf&amp;diff=2046</id>
		<title>Gustav II Adolf</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Gustav_II_Adolf&amp;diff=2046"/>
		<updated>2007-01-11T23:19:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Nyheten spred sig som en löpeld över de dimbeklädda europeiska vidderna; Sverige har misslyckats! Katastrof är bara förnamnet! Innebär det här slutet på en blomstrande stormaktstid? Hur kunde det hända?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att starta i rätt ände förflyttar vi oss raskt till år 1611. Den blott sjuttonårige Gustav Adolf har just bestigit den Svenska tronen och landet ligger i krig med Danmark, Ryssland och Polen. Läget hade alltså kunnat vara ljusare. Men med den synnerligen begåvade rikskanslerns hjälp kunde konungen listigt manövrera ut sina fiender och knyta nya landområden till sig. Sverige blev en stormakt och städer grundades både till höger och vänster. Alla hoppade och skuttade av glädje.&lt;br /&gt;
Kort därefter fylldes Gustav av ett ungdomligt habegär och i sin iver blickade han mot nya horisonter efter alternativa krigsmedel. Men idéer som fylleslag och konstgjorda solförmörkelser uppnådde aldrig den effekt konungen önskade. Sverige körde fast i den östeuropeiska leran och fokus vändes åt andra hållet. Rikets snabbaste budbärare skickades västerut, och efter endast två dagar nådde hon Holland, via Belgien. Från de båda länderna kunde konungen hyra krigskonsulter. De skulle hjälpa Sverige ur sin stridskramp. Men hur?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man fann på råd och när nyheten nådde den inhyrde belgiske kanonfabrikören (som vid tillfället befann sig i sitt badkar) sägs det att han blev så till sig att han aldrig mer tvättade sig. I största hemlighet förberedde sig Sverige. Men kostnaderna sköt i höjden och stormakten befann sig plötsligt i en ekonomisk kris. Genom ransonering av kroppsvårdsartiklar kunde dock projektet finansieras. En bieffekt av det blev ett smutsigare och oangenämt luktande Sverige. Det bekom visserligen inte kanonfabrikören, men andra, i synnerhet rikskanslern.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med nyfunna pengar i ryggen (men ovetandes om detta faktum) skred en holländsk arkitekt till verket. Snart stod det klart att Sveriges fiender återigen skulle darra inför stormaktens enorma nyvunna eldkraft.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konungen var nöjd och kunde nu stolt slappna av och gratulerade genast sin senaste bravad med en rejäl sötsak, som följdes av en till och en till och en till... Ja, ni förstår! Denna nyvunna kärlek för livets goda präglade i allt större utsträckning konungens liv, vilket föranledde att dennes rikskansler fick allt större inflytande i hur riket skulle styras. Sockerberoendet konungen utvecklade tog även fokus från hans tidigare förtjusande drottning, som blev förtvivlad och olycklig. Inte blev det bättre av att rikskanslerns söta systerdotter dök upp vid hovet. Drottningen blev allt mer desperat efter att synas och när ett erbjudande dök upp från den holländske arkitekten såg hon sin chans och nappade genast.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konungens stolthet över Sveriges nya, oövervinnliga vapen, visste inga gränser. Men ryktet om just det här vapnet nådde, snabbare än någon kunnat tro, stormaktens fiender. Det rörde dock inte konungen i ryggen. Han var helt övertygad om att inget kunde mäta sig med svenska rikets stolthet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inte ens i sin vildaste fantasi anade han att ett hot närmade sig ifrån öst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Karaktärer==&lt;br /&gt;
*Gustav II Adolf  -  Kung&lt;br /&gt;
*Maria Eleonora Vasa f.d. Fager  - Drottning&lt;br /&gt;
*Axel Oxenstierna  -  Rikskansler&lt;br /&gt;
*Ebba Brahe  -  Hovdam&lt;br /&gt;
*Herr Hybertsson  -  Skeppsarkitekt&lt;br /&gt;
*Louis de Geer  -  Kanonfabrikör&lt;br /&gt;
*Oksana Nikiforovna Doletskaya  -  Rysk superagent&lt;br /&gt;
*Albert von Brömssen  -  Kungens man i väst&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' Kungliga slottets matsal, på morgonen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' Båtvarvet, senare på dagen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' Kungliga slottets matsal, ännu något senare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen IV:''' Krogen Lützen, sent...&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Paus'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;V:''' På skeppet, en vecka senare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen VI:''' På kajen, efter lunch&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
==Handling==&lt;br /&gt;
Året är 1627 och Regalskeppet Vasa håller på att färdigställas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Amelia_Earhart&amp;diff=2045</id>
		<title>Amelia Earhart</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Amelia_Earhart&amp;diff=2045"/>
		<updated>2007-01-11T23:19:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Urpremière fredag 17 november 2006. &lt;br /&gt;
Spelades 18, 24, 25 nov samt 1, 2, 8 och 9 dec i RunAn, Chalmers kårhus, Göteborg. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Planerad Vårperiod: 9, 17, 23 och 24 februari 2007. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://vera.chalmersspexet.se]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Amelia Earhart''', pilot (Am) - kvinnligt flygaräss på väg att korsa Atlanten. Har scenskräck. (Peppan) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Charles ’Lindy’ Lindbergh''', pilot (Ch) - Amelias manager, som vill förverkliga familjedrömmen och bli pappa. (Martini) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Mary Lindbergh''', hemmafru (Ma) - gift med Charles och uppenbarligen höggravid. Less på hemmalivet och längtar efter äventyr. (Sandy) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Eddie Corona''', maffiason (Ed) - jobbar som sprii…ngpojke på familjebolaget, under sin kontrollerande mors tillsyn. Jobbar på en biografi om Amelia Earhart, som han beundrar djupt. (Hannah) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Konstapel O.P.''', förbudsagent och lokal ordningsmakt (OP) - hårdkokt, omutbar och plikttrogen snut som har rutiner för det mesta. Vill stävja stadens svartspritaffärer. (Emma) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Scarlett Corona''', 55 år, änka och hemlig maffiaboss (Co) - hårdkokt, mutbenägen och skrupelfri, med skalbolag och svartsprit som huvudsaklig inkomstkälla. (Lisa)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Intro ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är 1932 och vi befinner oss i Boston, Massachusetts i USA. Förbudstid råder och det glada 20-talets glitter och glam bevittnar sin solnedgång. Lagens långa arm är låst i en armbrytningsmatch mot maffians skarpa klor. Alkohol är totalförbjudet, men de som vill ha det vet vart de kan vända sig. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mitt i allt detta vill en ung kvinnlig pilot pröva sina vingar genom att bli den första damen att korsa Atlanten solo med flygplan. Hon heter Amelia Earhart. Hon ska precis skriva in sitt namn i historieböckerna, men mörka (eller åtminstone skumma) krafter verkar emot henne. Får man maffian, pressen och alla andra emot sig finns bara två alternativ: Simma mot strömmen, eller sova hos fiskarna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men Amelia vill bara flyga. Ska hon lyckas?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Casanova&amp;diff=2044</id>
		<title>Casanova</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Casanova&amp;diff=2044"/>
		<updated>2007-01-11T23:19:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
'''Casanova''' [kassan'åva] ''s /-n; -or/'' '''1''' Fick som liten en önskan om kärlek uppfylld av Venus i form av en magisk gåva (läs:förbannelse) som gör att kvinnor oundvikligen faller som furor för Casanova trots att denne river av den ena usla raggningsrepliken efter den andra '''2''' Personligen ansvarig för folkligt kaos bland annat i Venedig på grund av ett otal skilsmässor följt av uppror från hämndlystna f.d. äkta män som inte vill annat än att få upprättelse för sina ensamstående situationer '''3''' Uppenbart ansvarig för kaoset, arresterad av stadens ordningsman (en general) och satt i dennes tillika Venedigs blykamrar på obestämd tid '''4''' Oerhört ångerfull över sin förbannelse vill Casanova inget hellre än att ta sig ur blykamrarnas kalla inre och förmå Venus att ta tillbaka sin gåva och därmed tillåta Casanova att leva som vem som helst '''5''' Ständigt vaktad av generalen och/eller dennes bistående fångvaktare verkar dock en flykt som en omöjlighet '''6''' När läget ser som mest hopplöst ut tar vår historia sin början '''7''' Året är 1756 och det är ännu en dag i fångenskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Karaktärer==&lt;br /&gt;
*Giacomo Casanova  -  Flörtör&lt;br /&gt;
*Voltaire  - Författare&lt;br /&gt;
*Gucciano  -  Fångvaktare&lt;br /&gt;
*Generalen  -  General&lt;br /&gt;
*Mimi  -  Uppfinnerska&lt;br /&gt;
*Pompan  -  Förnäm&lt;br /&gt;
*JP Chenet  -  Sur&lt;br /&gt;
*Venus  -  Kärleksgudinna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' Blykamrarna i Venedig&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' Mimis uppfinnarbod i Paris&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' Hemma hos Madame de Pompadour&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Paus'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen IV:''' På småtimmarna någonstans i Madame de Pompadours labyrintträdgård&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;V:''' Hemma hos Jean-Pierre Chenet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Handling==&lt;br /&gt;
Året är 1XXX och kärleken är överallt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Gutenberg&amp;diff=2043</id>
		<title>Gutenberg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Gutenberg&amp;diff=2043"/>
		<updated>2007-01-11T23:18:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Johann Gutenberg föddes i Mainz 1397 och tillhörde en Patriciersläkt, vilket vållade honom en hel del problem i hemstaden. Han var utbildad guldsmed, men fock inte tillträde till hantverkarnas skrån p.g.a. sitt adliga ursprung.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1430 flyttade Gutenberg till Strassbourg för att komma ifrån de oroligheter som utbrutit mellan hantverkare och adelsmän i Mainz. 1448 hade oroligheterna dämpats och Gutenberg kunde återvända till Mainz, där han fullbordade boktryckarkonsten. Han dog i hemstaden år 1468.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gutenberg har ansetts vara boktryckarkonstens fader, vilket är en sanning med modifikation. Kineserna uppfann tryckkonsten medan Gutenberg utvecklade trycktyperna till den form som kom att användas långt in på 1900-talet. Idén bestod i att gjuta hela ord och/eller meningar som kunde återanvändas eller gjutas om.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gutenbergs liv är höljt i dunkel. Först på 1900-talet var forskarna ense om att han var den som fullbordade boktryckarkonsten. Detta berodde på att få verk som han tryckte bar hans signatur. Ett dåligt ekonomiskt sinnelag och diverse tveksamma kompanjonskap, bidrog till att andra skodde sig på hans livsverk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hans största verk är onekligen den 42-radiga Bibeln. En latinsk bibel som allmänt kallas Gutenbergs Bibel. Han tryckte även Sibyllenbuch och en ABC-bok på latin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Europa i början av 1400-talet var ett Europa i krig. Det så kallade 100-års kriget mellan England och Frankrike rasade. Frankrike upplevde även inre stridigheter om makten. Det Ottomanska riket under Muhammed II bredde ut sig och det Västromerska riket sjöng på sista versen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kyrkans makt var stor och utövades på latin. Alla skrifter och böcker skrevs och kopierades för hand av munkar. Spridningen och ägandet av skrifter förbehölls oftast kyrkan. Att som Gutenberg införa en metod att massproducera skrifter, tolkades av många som en utmaning av etablissemanget. Gutenberg tog det första steget mot informationssamhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad innebar detta första steg för samtidens makthavare? Kunde Gutenberg och hans idé utnyttjas politiskt? Varför tryckte han Bibeln? Vem finansierade det? Varför föll Konstantinopel och det Västromerska riket? Vad hände egentligen i Strassbourg, i kyrkan, en vanlig eftermiddag någon gång runt 1450?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla källor till historiska fakta är sekretesskyddade. Chalmersspexet förbehåller sig rätten att ha rätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Adolf von Nassau / Muhammed II''' - En tidig reformist och turkarnas ledare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Johann Gutenberg''' -  En riktig vetenskapsman&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Anna''' - Gutenbergs kärlekstörstande hushållerska&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Peter Schöffer''' - Gutenbergs lojale lärling&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Johann Fust''' - Rik och girig köpman med stort ego&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Christin Fust''' - En typisk dotter i den förmögna familjen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Diether von Isenburg''' - Fet och gubbsjuk ärkebiskop&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Jeanne d'Arc''' - Helgonlik skönhet med okulta talanger&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' I en kyrka i Strassburg&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' I det Gutenberska köket i Strassburg&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' I den Fustska matsalen i Mainz&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;IV:''' I det Gutenberska tryckeriet och på det Mainzka torget utanför&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; V:''' På det Mainzka torget&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;IV:''' I det Gutenberska tryckeriet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Klondike&amp;diff=2042</id>
		<title>Klondike</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Klondike&amp;diff=2042"/>
		<updated>2007-01-11T23:18:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Seattles hamn hösten 1896.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den något kyliga, men förväntansfulla doften av hav och tång blandas med den varma och välluktande aromen av tjära. Måsarna gör sitt bästa för att överrösta den högljudda och uppslupna stämning som råder på kajen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Människor från främmande länder och av olika karaktärer yrar fram och åter med barnslig iver. En och annan tjänsteman vid hamnkontoret försöker med myndig stämma att skapa ordning efter eget huvud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla delar de det stora äventyrets gemenskap - Alaska! Guldrykten har gett denna geografiska appendix magisk kraft. Likt en jättemagnet drar den till sig vaskpannor och ishackor. Evig tjäle och bistra vintrar klingar av hopp och rikedom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På kajen dryftas det stora ting. Rykten blandas med hemligheter, kompanjonskap inleds, löften ges och eder svärs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ingen berörs nämnvärt av det kväljande moln som sveper ned över församlingen från ångaren Portland. Ångaren skall föra lycksökarna 450 mil över ett iskallt hav. Därefter väntar en flodbåt, som efter 250 mil uppför Yukonfloden anländer till Dawson City - ett frostigt utopia.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under en vidbrättad hatt kikar ett par misstänksamma ögon, Carl-Johan Krondike låter blicken vandra över skaran med församlade människor. Årtionden av guldgrävarmödor har gjort honom listig och vaksam som en räv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är annat än gamla Svedala det! Men han är inte mer vaksam än att han undgår den ljusskygge, men ståtlige Ivan Nicolaitj Dobrikoff, som har anledning att hålla sig i skymundan. Ej heller ser han den sovande Gam Ling som så många gånger förut lagt sina planer i kors för hans väg. Vad Carl-Johan däremot inte kan missa är den översvallande Mrs Charles.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vad kan Dawson erbjuda dem?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
King en gränspolis, blåst på konfekten.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Grace, barängel med skinn på näsan.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Den förtrollade Missispippi&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
och Adolfo såklart!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mina Damer och Herrar.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Knip, som Susanne Lanefeldt sa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Årets spex KLONDIKE!!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Carl-Johan Krondike''' - Svensk guldgrävare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Missispippi''' - Kärlekskrank indianska&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Konstantin Charles (King)''' - Ridande Gränspolis&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''En tjänsteman''' - Byråkratisk biljettförsäljare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mrs. Catherine Charles''' - Självupptagen mor&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Adolfo''' - Bararbetande afroamerikan&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Grace''' - Vacker barflicka&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ivan Nicolaitj Dobrikoff''' - Rysk diplomat&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Gam Ling''' - Kinesisk mångsysslare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''AKT &amp;amp;nbsp; I:''' Seattles hamn hösten 1896&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT &amp;amp;nbsp;II:''' På en bar i Dawson City&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT III:''' Vid timmerstugan&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT &amp;amp;nbsp;IV:''' Vid ryssgraven&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Kr%C3%B6sus&amp;diff=2041</id>
		<title>Krösus</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Kr%C3%B6sus&amp;diff=2041"/>
		<updated>2007-01-11T23:17:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Krösus, vem är det? Är det inte den där lilla sorken i serietidningen Bamse? Jovisst, men Krösus var också en riktig person, en riktig kung, som levde för länge sen. Krösus, eller Kroisos som han också kallas i uppslagsböckerna, regerade i Lydien runt 550 fKr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lydien var då ett blomstrande rike vid Mindre Asiens kust vilket idag skulle motsvaras av västra Turkiet. Krösus var en populär och omtyckt kung som dessutom var omättligt rik, kanske den tidens rikaste. Under hans tid som regent präglades i Lydien världens första mynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krösus hade två söner. Den äldste hette Atys och figurerar ibland i mytologin som kysk halvgud. Om Krösus yngste son vet vi bara att han var stum. Enligt sägnen började han senare tala och kunde därigenom rädda livet på sin far.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bland de filosofer och skalder som gästade Krösus lysande hov märktes athenaren Solon. Han var en av Greklands Sju Vise Män och hans samtal med Krösus om livets lycka är legendariska. Solon intresserade sig för juridik och formulerade Athens lagar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Lära detta och sedan dö&amp;quot; lär Solon ha sagt, när han hörde en sång som var skriven av Sapfo. Hon var en stor lyrisk poet från ön Lesbos vid Mindre Asiens kust. Hennes diktning hade sin grund i den kärlek mellan kvinnor som vi idag kallar lesbisk efter Sapfos hemö.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att få råd i viktiga frågor sökte man sig på denna tid till oraklena. Krösus rådfrågade vid flera tillfällen oraklet i Delfi, som var en pytisk prästinna till Apollon. Hon förkunnade sina spådomar under påverkan av droger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I Lydiens stora grannland Persien hette kungen Cyrus. Han var mycket framgångsrik och besegrade sedermera såväl Babylonien som Krösus Lydien. Istället för att efter denna seger döda Krösus, tog Cyrus honom som sin rådgivare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till de sagor och skrönor som finns om dessa historiska personer och de händelser som utspelades då, vill Chalmersspexet lägga ett antal nya fakta om hur det egentligen gick till.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nåväl, spelet kan börja. Det var en gång en kung för länge, länge sen...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Krösus''' - Gladlynt lydisk konung som lider av valkval.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Solon''' - Krösus rådgivare, en av Greklands sju vise män.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Atys''' - Självgod grekisk Adonis, Krösus äldste son.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Harpos''' - Snabbtänkt och aningslös, Krösus stumme son.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Sapfo''' - Maktgalen, vacker princessa från Lesbos.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Pythia, Oraklet i Delphi''' - Spåkärring som är smart även utan doping.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ibis''' - Egyptisk danserska, lurig dubbelagent.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Cyrus''' - Persiens konung, med geometriska problem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' Utanför templet i Sardes.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' Hos oraklet i Delfi.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' Utanför Krösus palats.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;IV:''' I palatset.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; V:''' Kvar i det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Stradivarius&amp;diff=2040</id>
		<title>Stradivarius</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Stradivarius&amp;diff=2040"/>
		<updated>2007-01-11T23:17:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Lite bakgrundshistoria:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första bakgrunderna i Europa har man hittat i form av grottmålningar i Lascaux, Frankrike. De daterar sig till 18 000 f.Kr och består av en sorts rödlätt färgton bakom alla oxarna och mammutarna. Man tror sig för övrigt under senare år ha kommit fram till att en av mammutarna spelar på något som kan vara en primitiv föregångare till fiolen. (Det kan också vara en av betarna.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fiolen, som vi känner den idag, utvecklades i mitten av 1500-talet i Italien. En av fiolbyggarkonstens stilbildare var Nicola Amati (1596-1684) som levde och verkade i staden Cremona på den Lombardiska slätten i norra Italien. Från Amati spreds fiolbyggartraditionen till ytterligare två familjer i Cremona, nämligen Guarneri och Stradivari. Dessa blev tongivande i branschen, om man så får säga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antonio Stradivari (1644-1737) blev och är fortfarande den störste av felbyggare (sic!). Hans instrument är legendomspunna och betingar ofantliga priser. Tyvärr saknas idag 500 av hans 1000 byggda fioler och ingen vet var de är, förutom vi naturligtvis.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så gott som samtida med Stradivari var Giuseppe Guarneri (1698-1744) I sina bästa stunder matchade han Stradivaris geni. Exempelvis spelade &amp;quot;djävulens violinist&amp;quot; Paganini på en Guarneri. Trots sin storhet som fiolbyggare saknade Guarneri rent mjöl i påsen och tillbragte därför en tid bakom lås och bom. Taskig barndom, kanske?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid denna tiden tillkom även det musikaliska mästerverket &amp;quot;De fyra årstiderna&amp;quot; signerat Antonio Vivaldi (1678-1741). Föga känt för dagens allmänhet ör att han även var präst och att &amp;quot;Le Stagioni&amp;quot; bara var ett av hans hundratals verk. Vivaldi bar på grund av sin något eldiga hårfärg smeknamnet &amp;quot;Il prete rosso&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En av Sveriges förgrundsmän vid denna tiden, dock inte i fiolbranschen var Jonas Alströmer (1685-1761). Denne urknalle var den förste i Sverige som odlade potatis i större skala. Alströmer deltog även aktivt i den tidens näringspolitik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är det då som är så bra med just Stradivaris fioler? Formens renhet och gott hantverk förvisso, men det som främst kittlar fantasin är hans alltjämt hemliga fernissa. Aska från Pompeji har föreslagits som ingrediens, men sanningen är mycket enklare och egentligen helt uppenbar, eller hur...?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Antonio Stradivari''' - Fiolmakare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Maria Stradivari''' - Fiolmakarmaka&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Guiseppe Guarneri''' - Omaka bråkmakare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Antonio Vivaldi''' - Musikalisk finsmakare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Jonas Alströmer/Näcken''' - Ombytlig potatismakare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mme Closette Quelquechose''' - Fransk makadame&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Don Cino''' - Maffig makaronmakare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Getrude von Oben''' - Makalös muskeltös&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' På scenen i Cremonas rådhus, bakom kulisserna.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' På Schloss Obens trädgårdsmästeri i Sydtyrolen.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' På don Cinos ristorante tillbaka i Cremona.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;IV:''' I familjen Stradivaris hem, senare på kvällen.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;V :''' I familjen Stradivaris trädgård.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen VIa:''' I rådhusets aula.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen VIb:''' I samma aula dagen efter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Ivan_den_f%C3%B6rskr%C3%A4cklige&amp;diff=2039</id>
		<title>Ivan den förskräcklige</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Ivan_den_f%C3%B6rskr%C3%A4cklige&amp;diff=2039"/>
		<updated>2007-01-11T23:17:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Historiskt sett:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det kryllade av folk på Röda torget en höstkväll 1917. En, senare ökänd, despots historierevisionister har till detta givit flera förklaringar. Men det var varken föredragskväll i Fiskets Hus, tema stör, balettpremiär på den notknäppa Bolsjojteatern eller lokalderby i schackligan. Om vi skådar Pravda i rätt öga, det vita, står det utom allt tvivel; en revolution omstörtade landet och Nikolaus II blev ofrivilligt Rysslands siste tsar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den förste tsaren av Ryssland var Ivan IV Vasilijvitj (1530-1585), av sina undersåtar kallad 'den förskräcklige'. Både hans far och farfar hade varit storfurstar av Moskva men riket växte efter blodiga fälttåg och 17 år gammal utropade Ivan sig till kejsare, tsar. Han var en hård och grym tyrann som växlade humör sekundsnabbt och fick plötsliga utbrott av ren elakhet. Sin favoritson och tronföljare Ivan Ivanovitj dödade Ivan med sitt spjut efter en dispyt om en kvinnas klädsel. För detta led han dock &amp;quot;helvetets kval&amp;quot; och hans skräckvälde blev etter värre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Opritjniki var en 6000 man stark terror- och polisstyrka som lydde tsarens minsta vink. Svartklädda, ridandes på svarta hästar drog de fram i riket, nyttjande allt grymmare tortyrsmetoder och ödelade hela byar vid misstanke om uppror. I detta barbariska sällskap gjorde Boris Godovnov (1554-1605) karriär. Han var en makttörstande man ur den lägre adeln utan skrupler och på jakt efter makt. Efter Ivans död blev Feodor Ivanovitj (1557-1598) tsar. Han var en av Ivans yngre söner men betraktades av denne som en odåga. Feodor hade fysiska och mentala handikapp och Godonov var den som egentligen styrde. Han blev också tsar några år senare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Från slätterna kring Svarta havet kom kosackhövdingen Jermak Timofejevitj (d. 1585). Kosackerna var oberoende bönder och krigare som bildat starka militäriska pakter så Jermak rekryterades för att som elittrupp försvara och expandera landet österut. Med en blott 850 man stark armé erövrade han Sibirien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dalai Lama är den högste andlige ledaren för Tibets variant av buddhism, lamaismen. Hans själ sägs ha uppnått nirvana och står utanför &amp;quot;det eviga kretsloppet&amp;quot; men han väljer att inkarneras i en ny kropp för att hjälpa människorna på deras väg mot upplysning. En gla' och snäll gubbe helt enkelt! Då han dör letar munkarna efter det barn som är den nye Dalai Lama. Om barnet känner igen saker från den dödes närhet och har de rätta kännetecknen förs han till Lhasa för installation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Var det verkligen så att Ivan den förskräcklige, tyrannen som med tortyr kuvade sitt eget folk och med barbarisk frenesi stred mot de omgivande nationerna, dog av en fistel i benet? Byggdes Vasilij-katedralen för att göra reklam för Kefir? &lt;br /&gt;
Spelet kan börja...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Ivan IV Vasilijvitj''' - Tsar&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Feodor Ivanovitj''' - Tsarson&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Natassja Ivanova''' - Tsardotter&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Jermak Timofejevitj''' - Armégeneral&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Olga Adasheva''' - Husmor&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Boris Godunov''' - Hemlig polis&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mustafa Ibrahim''' - Spion&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Yoggi Panchen Rama''' - Buddistlama&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' Måndag morgon i Tsar Ivans sovgemak&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' I palatsets kök&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' Utanför Tsarens bastu&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;IV:''' I opritjnikis fängelsehålor&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;Va:''' I palatsets tronsal&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;Vb:''' I tronsalen senare på dagen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Snorre&amp;diff=2038</id>
		<title>Snorre</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Snorre&amp;diff=2038"/>
		<updated>2007-01-11T23:17:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Detta har hänt:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ja, säg det den som vet. Vi befinner oss på Island år 1235. Kristendomen är statsreligion sedan år 1000, ett omstritt och föga populärt förhållande. Sedan århundraden är den genomsnittlige islänningens viktigaste verksamhet släktfejder och sagoberättande samt att fiska, när han får tid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Island styrs med järnhand från den magnifika gården Reykholt av lagsagomannen på alltinget: Snorre Sturlasson. Snorre föddes 1179 och är en äregirig och stridbar politiker samt en duglig affärsman. Han råkar dessutom vara poet!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den isländska medeltidslitteraturen utgör ett enastående dokument över fornnordiskt samhällsliv. Snorrres namn är oupplösligt förknippat med två litterära verk; den yngre Eddan och Heimskringla. Den yngre Eddan är en lärobok i skaldekonsten och Heimskringla följer alla norska kungar från Oden till Sverre Sigurdsson 1177. Snorre behandlar enligt tidens sed det historiska stoffet med stor frihet, en metod som 750 år senare skall visa sig sälja många lösnummer. Precis hur stora friheter Snorre tar sig återstår att se!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samtidigt i Norge, regerar kung Haakon den gamle sitt folk. Han är en kung av den gamla stammen och väl medveten om sitt rycktes betydelse. Att få vara en av kungarna i Snorres Heimskringla kanske vore något? Nåväl, eftersom Norge just börjat känna av effekterna av den heliga inkvisitionen kanske kung Haakon borde vara försiktig med att fraternisera med hednaförfattare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Chalmersspexet gedigna källforskning visar att allt inte stod rätt till vid den här tiden, varken i Norge eller på Island. Hur gick det egentligen till när Islands nationalepos Heimskringla skrevs? Fanns det något samband mellan litteratur och säkerhetspolitik på 1200-talet? Finns det en direkt korrelation mellan ymnig skäggväxt och allvarliga hörfel? Hur gör svart matt i två drag och hur dricker man upp ölen utan att lyfta på hatten? När ridån går upp befinner vi oss utanför en taverna på Island där Snorre, med sällskap, gör sig redo för att presentera sina efterlängtade hjältedikter för världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spelet kan börja!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Snorre Sturlasson''' - Samtidens store författare. Nervös.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Svinthur''' - Snorres närsynte brorson. Poetisk.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Morris McRiskey''' - Islands förste skotske stylist, barägare och barberare. Ovanlig.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Haakon den gamle''' - Norges mest lomhörde kung. Analfabet.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Raphael le Brullée''' - Inkvisitionens mest hänsynslösa sändebud. Elak.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Birger Dahl''' - Sveriges siste riksjarl. Larvig.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Jon''' - Haakons narr och motståndsrörelsens yttersta länk. Tokig.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Turid Haakonsdottir''' - Haakons dotter och Snorres största beundrare. Snygg&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Urma''' - Haakons tidigare slottstrollpacka. Tankspridd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' Utanför Morris taverna, någonstans på Island år 1235&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' I Kung Haakons tronsal vid det norska hovet i Bergen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Paus'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' I Urmas håla i skogen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen IV:''' Utanför Kung Haakons borg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Nobel&amp;diff=2037</id>
		<title>Nobel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Nobel&amp;diff=2037"/>
		<updated>2007-01-11T23:17:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Året är 1865 - före Stephenson, men efter Newton. Teknik anses sedan några år tillbaka vara en egen del av vetenskapen efter att länge ha stått utanför litteratur, medicin och andra nobla tidsfördriv. Fler och fler av naturens nycker börjar bemästras av tysta, tänkande män i lustiga rockar. Teknikoptimismen spirar - vad allt kan vi inte göra med våra nyvunna kunskaper! Det är utan tvekan en intressant tid för de som har näsa för nya idéer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En sådan näsa tillhör Alfred Nobel. Alfred föddes i Sverige och växte upp i Sankt Petersburg som son till en uppfinnare. Han hade mest litterära ambitioner när han var yngre, men hans far övertalade honom tidigt att slå in på den tekniska banan istället för att bli författare. Fadern bjöd helt sonika Alfred på en utbildningsresa jorden runt på villkor att han slog författargrillerna ur hågen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så blev Alfred uppfinnare. De första åren arbetade han på sin fars vapenfabrik i Sankt Petersburg. Det visade sig att hans talang på vapenområdet gick utöver det mesta. Han har nyss tagit sig an att utveckla en italiensk uppfinning - nitroglycerin - som övergivits av sin uppfinnare Ascanio Sobrero på grund av dess oerhörda sprängkraft och stötkänslighet. Kul kombination.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter två konkurser försöker nu familjen Nobel skapa sig en ny tillvaro med hjälp av Alfreds forskningsresultat. Efter en olycka i sitt laboratorium har Alfred startat en nitroglycerinfabrik - på en pråm i Mälaren, tro't den som vill. Efter flera olyckor är regeringen på väg att lagstifta om ett totalförbud mot nitroglycerin. Alfred arbetar intensivt med att hitta en stabil variant under tiden som hans mor marknadsför förra årets modell.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In media res&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Spelet har redan börjat!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Alfred Nobel''' - Forskare med litterära ambitioner&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Andriette Nobel''' - Alfreds mor, med sociala ambitioner&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Jules Verne''' - Författare med vetenskapliga ambitioner&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Florence Nightingale''' - Manhaftig sjuksköterska med humanitära ambitioner&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ascanio Sobrero''' - Forskare med ekonomiska ambitioner&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Barbrod Sobrero''' - Ascanios dotter, med impulsiva ambitioner&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Furste Maximilian von Tratt''' - Furste av Polster, med arkeologiska ambitioner&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Andrew E Mop''' - Före detta konstapel med diffusa ambitioner&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''AKT I'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' Kungliga vetenskapsmässan i Stockholm&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' Nobels Laboratorium&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' Ombord på tåget Stockholm-Hallsberg-Lugano&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT II'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;IV:''' Biblioteket på Furstens slott i Seegras-im-Polster&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; V:''' Samma plats följande morgon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Ali_Baba&amp;diff=2036</id>
		<title>Ali Baba</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Ali_Baba&amp;diff=2036"/>
		<updated>2007-01-11T23:17:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
'''Så här ligger det till...'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
...en av de mest berättade sagorna ur Tusen och en natt är den om Ali Baba och de Fyrtio Rövarna. En titel som snart sagt alla känner till, liksom orden &amp;quot;Sesam, öppna dig!&amp;quot;. Men vad handlar sagan egentligen om? Och vem var Sesam? Vi gick till biblioteket för att ta reda på det. Efter att ha läst några olika verisoner kom vi snart fram till att det var en historia med bra början, mustig mitt, men, tyvärr, en förutsägbar final. Vi tyckte att om inte Scheherazade kunde hitta på ett roligare slut så kanske vi kunde? Historien utspelar sig i orienten någongång på 800- eller 900-talet efter kristi födelse. Att vi vet detta beror på förekomsten av kalifer i Tusen och en Natt, vika inte fanns före denna tid, inte ens i sagorna. Den fattige Ali Baba ger sig ut i skogen för att hitta ved, men finner istället rövarnas grotta, som också är deras skattgömma! Ali tar sig in och snor med sig så mycket han kan bära hem. För att mäta skattens omfång lånar han ett tråg av sin svägerska Detma, som i sin tur undrar vad Ali Baba ska mäta med tråget. Hon får nys om skatten, och skickar sin man Kassim till grottan. Han ertappas och rövarna blir allt utom glada... &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så är jakten på rövarnas skatt igång! En hejdlös jakt där fler och fler personer deltar. Särskilt sedan de fått reda på att i skatten finns också kalifen Harun al-Rachids magiska ring, ett faktum som inte ens Scheherazade kände till när hon berättade sagan på sin tid. Så hemligt var det. Men vi vet. Och dom som är med i spexet vet. Och nu vet Ni, vår publik, det också. Det räcker, man ska inte vara mer än 15 - 16000 om en hemlighet, för då är det ingen hemlighet längre... &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namn: '''Ali Baba'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ålder: 48 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Familj: Som liten: Ja&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Röker: Iblend&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Så'n är jag: Jag har alltid vetat...&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Senast lästa bok: &amp;quot;Där hittar du veden&amp;quot; av T Immerman&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Valspråk: En sak är saker. Jag är osäker&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är lite lik: Loffe i &amp;quot;Repmånad&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namn: '''Morgiana'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ålder: 24 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Familj: Oh ja, gärna&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Röker: Nej, fy! Tjära och koldioxid&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Så'n är jag: Älskvärd och värd att älska&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Senast lästa bok: &amp;quot;Så träffar du rätt man&amp;quot; av Ragnar Skanåker&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Valspråk: Ge naturen vad den tål, inte mer.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är lite lik: Katarina Taikon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namn: '''Clas Ohlsson'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ålder: 35 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Familj: Om man får rabatt så!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Röker: Älgkorv&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Så'n är jag: Glad och go som en helig ko.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Senast lästa bok: Allt om hinduismen.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Valspråk: Bättre rådlös än brödlös, men helst ingetdera.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är lite lik: Gunde på forte&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namn: '''Djang'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ålder: 1000 år minst&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Familj: Jag är inte riktigt mogen för det än.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Röker: Har provat det mesta.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Så'n är jag: Trollig och stollig&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Senast lästa bok: &amp;quot;Den oändliga historien&amp;quot;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Valspråk: Ta i träd!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är lite lik: Dee Snyder i &amp;quot;Twisted Sisters&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namn: '''Yassir'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ålder: 40 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Familj: Aldrig&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Röker: Camel. Utan filter.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Så'n är jag: Lite lätt bullrig&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Senast lästa bok: &amp;quot;Amatörspeleologi&amp;quot; av La Scoux&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Valspråk: Gräv inte en grop åt andra när någon annan kan göra det&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är lite lik: Göran Persson utan glasögon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namn: '''Sesam'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ålder: 4 år mentalt, 24 annars&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Familj: Yassir&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Röker: Böckling&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Så'n är jag: Blåst, men det kanske beror på att jag bor på vinden.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Senast lästa bok: &amp;quot;Så funkar det&amp;quot; av Joe Kaufman&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Valspråk: Va, kan dom tala?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är lite lik: Jan Teigen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namn: '''Detma'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ålder: 40 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Familj: Maken Kassim. Tyvärr!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Röker: Havanna&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Så'n är jag: Det sägs att jag är ego, men jag tänker ju bara på mig själv.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Senast lästa bok: &amp;quot;Löjligt rik och lycklig&amp;quot; av Jackie Collins&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Valspråk: Det viktigaste är inte att delta, utan att segra.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är lite lik: Margareta Krook&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namn: '''Madam Hussein'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ålder: 50 år&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Familj: Allah förbjude, ja så är det.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Röker: I smyg...&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Så'n är jag: Oumbärlig&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Senast lästa bok: Koranen, pocketversionen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Valspråk: Jag styr och ställer till!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Är lite lik: En sparris&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen 1:''' Utanför grottan i skogen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 2:''' På torget&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 3:''' Hemma hos Ali Baba&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 4:''' I öknen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 5:''' I Kalifens palats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Sk%C3%B6na_Helena&amp;diff=2035</id>
		<title>Sköna Helena</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Sk%C3%B6na_Helena&amp;diff=2035"/>
		<updated>2007-01-11T23:16:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Ännu en natt i det nu tioåriga trojanska kriget har svept in Troja i ett tyst mörker. Alla håller sig inomhus. Utegångsförbudet gäller efter klockan tio. Grekernas belägring av staden har hittills varit fruktlös och den mäktiga armadan har avseglat från den trojanska kusten. En stilla förhoppning om fred har under dagen byggt sitt första bo i trojanernas medvetanden. Är kriget äntligen över? Har grekerna gett upp tanken på att återbörda Sköna Helena?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plötsligt, kring midnatt, störs stillheten av ett svagt gnisslande. En häst av trä rullas sakta in genom stadsporten. Alldeles innanför murarna tystnar gnisslet och stillheten är tillbaka. Bara bilden är förändrad. Vad skall det här betyda? Är det månne en gåva?&lt;br /&gt;
Återigen störs stillheten av ett gnissel. Denna gång är det inte trähästens hjulpar som avger ljudet. Det är bakdelen av hästen som nästan omärkligt öppnas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Än har inte grekernas krigslust sinat. Deras taktik är bara en annan. Målet är det samma; Att föra tillbaka Sköna Helena till Grekland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''SCEN ETT:''' Natt innanför Trojas stadsport&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''SCEN TVÅ:''' Morgon innanför Trojas stadsport&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''SCEN TRE:''' Utanför Trojas taverna&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''SCEN FYRA:''' På amfiteatern&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''SCEN FEM:''' I stadsparken&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''SCEN SEX:''' I slottets badanstalt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Hekuba''', 40 år.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hänsynslös drottning av Troja sedan ungefär tio år. Ful som stryk efter en misslyckad ansiktslyftning. Paris styvmor sedan hon gift sig med konung Priamos (som ej är med i spexet)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Paris''', 40 år.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Prins av Troja. Ångrar djupt sitt snedsteg med sköna Helena, men har inte vågat berätta något för sin hustru Oenone. Torr som fnöske. Saknar förmåga att se när verkligheten runt honom förändras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Afrodite''', evig 17-åring.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Skönhetsgudinna som blir nedsänd från Olympen för att medla i kriget. Hennes beteende är smått outhärdligt för de övriga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Oenone''', 36 år.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Fager fd skogsnymf. En vän, godhjärtad och mycket känslosam kvinna med sanningen som ideal. Tycker att antikens demokrati är snedvriden, kvinnor har ju ingen rösträtt. Gift med Paris.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Akilles''', 25 år.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ståtlig, nästan osårbar grekisk krigare. Utför plikttroget Odysseus hjältedåd. Oerfaren med kvinnor. Analfabet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Homeros''', 72 år.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Blind humanist som älskar hexameter. Har skrivit en massa viktiga saker, men kan inte läsa det han skrivit. Följer med till Troja för att nedteckna Odysseus hjältedåd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Odysseus''', 35 år.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Grekisk härförare. Odysseus kommer till Troja, inte för Helenas skönhets skull utan för Odysseus storhets skull. Därför har han med sig krigaren Akilles och hävdatecknaren Homeros. Analfabet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Polysackaros''', 55 år.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Halvgud från Olympen, som efter en oförätt mot Zeus blivit bestraffad med dålig smak. Något av en hovtomte i Troja. En besynnerlig individ som gärna svänger sig med udda tilltag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historisk bakgrund ==&lt;br /&gt;
Enligt de gamla grekiska hjältesagorna gifte sig Sköna Helena med konung Menelaos av Sparta. Tyvärr lockades hon av den trojanska prinsen Paris att följa med honom till Troja. Grekerna blir ursinniga och drar i härnadståg mot Troja i avsikt att återföra Helena till hennes make. Detta är upptakten till det Trojanska kriget, som kom att vara i tio år. I krigets slutskede lyckas grekerna, under ledning av hjälten Odysseus, intaga Troja genom att gömma sig i en trähäst tillverkad av Epeios.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
I sitt praktverk Iliaden låter diktaren Homeros Helena ångra sig och längtar tillbaka. Åsikterna går isär om vad som hände sedan. Den vanligaste varianten gör gällande att Helena återförenas med Menelaos. Stesichoros och Euripides hävdar emellertid att det bara var en skenbild av Helena som bortfördes av Paris, medan hon själv var i Egypten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Chalmersspexet har nu givit sitt bidrag till kultur- och litteraturhistorien och undersökt vad som egentligen hände. Resultatet av efterforskningarna presenteras i dokumentärspexet &amp;quot;Sköna Helena&amp;quot;, som helt sanningsenligt och med fulländad objektivitet skildrar de sista dagarna av det trojanska kriget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Nostradamus&amp;diff=2034</id>
		<title>Nostradamus</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Nostradamus&amp;diff=2034"/>
		<updated>2007-01-11T23:16:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Det är en mörk tid när Nostradamus sitter lutad över sina pergament och präntar ner sina visioner om framtiden. Hans Frankrike är mitt uppe i den sena medeltiden. Pesten härjar fritt bland Europas folk. Nitiska präster slår skoningslöst mot alla oliktänkare. På det franska hovet har man så smått börjat leka renässans och har ingen lust att tänka på vare sig pest eller inkvisition.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som läkare kommer Nostradamus dagligen i kontakt med pestens offer. Som spåman tyngs hans axlar av hotet från inkvisitionen. Och Hitler. Och tredje världskriget. Och telefoner utan tonval. Det finns många viktiga frågor för Nostradamus. Tyvärr går större delen av tiden åt till så världsliga saker som att hålla sig ifrån brinnande bål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är en mörk tid och året är 1559. Snart decennieskifte. Nostradamus har just fått ett brev från den franska drottningen. Hon har hört talas om hans förmågor och erbjuder honom en tjänst som siare vid hovet. Det ser inte så mörkt ut längre. Är det inte en gatlyckta där borta?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Henrik''' - Kung av Frankrike. Kanske något lekfullare än vad som passar en regent. Inte världens mest lyhörde make och far, men det har hänt att han försökt.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kull!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Katarina''' - Drottning som finner det outhärdligt att vara nummer två och jobbar hela tiden på att göra något åt saken. Är inte bästis med Diane. Alls&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Margot''' - Prinsessa med 1900-talsmani. Tycker att Nostradamus framtidsvisioner är mycket intressantare än det stela hovlivet. Har inte varit kär. Än.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Frans''' - Kronprins som önskar att hans far åtminstone kunde lära sig vad han heter. Vill gärna bli kung så snart som möjligt. Kan inte rida. Heller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Nostradamus''' - Klarar av att vara både läkare och spåman. För den här historien tilldrar sig på den tiden man kunde vara både vetenskapsman och visionär. Samtidigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Cha-Cha''' - Munk som just kastats ut från det trygga klosterlivet á la Sound of Music-Maria. Ivrig världsupptäckare osm har begränsad erfarenhet av kvinnor. Också.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Yvette''' - Tjänstekvinna med båda fötterna i jorden. Plikttrogen slottsinventarie som alla anförtror sig till. Är den som vet mest på hovet. Alltid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Diane''' - Officiell mätresse till kungen. Katt i hermelinfabriken. Fast besluten att hålla sig kvar vid hovet. Kungen har henne bara som lekkamrat. Tyvärr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''AKT I'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' I Paris&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' I tronsalen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' I Nostradamus Tornrum&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT II'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen IV:''' I slottsparken&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;V:''' Tornerspelen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Christina&amp;diff=2033</id>
		<title>Christina</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Christina&amp;diff=2033"/>
		<updated>2007-01-11T23:16:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Detta har hänt..........&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan Gustav Vasa på 1520-talet gjort sig till kung, förstärkte han stadsfinanserna genom införandet av en 100-procentig engångsskatt på kyrkans förmögenhet. Det var praktiskt att göra detta i form av en s.k. protestantisk reformation, varvid Martin Luther raskt fick inta påvens plats som moralisk och politisk överpolis.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gustaf II Adolf fullföljde i stor stil sin farfars antikatolska bemödande. De internationella strävandena i kampen för protestantismens världsherravälde blev framgångsrika inte minst därigenom att Sverige med sitt imperium införlivade flera klart intressanta landområden. Dessutom hemfördes s.k. krigsbyte i stora mängder, vilket allvarligt förbättrade rikets BNP. I sin iver att vara farfar till lags stupade Gustaf Adolf slutligen i slaget vid Lützen år 1632.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Han efterlämnade som arvtagerska en minderårig dotter, Christina, vilken omedelbart uppfostrades i den stränga lutherska ortodoxiens anda. Inga påvar syntes så långt ögat nådde. Sverige styrdes av en förmyndarregering under den vid denna tid allt äldre Axel Oxelstierna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid den litterärt, konstnärligt och vetenskapligt intresserade Christinas hov flockas nu, vid mitten av 1600-talet, bland andra stormförmögna och ofta ganska fint bildade personer hennes särskilda favoritgunstling Magnus Gabriel de la Gardie, som givetvis hoppas kunna bli åtminstone prinsgemål. Den på färdernet Pfalz-ättade drottning-kusinen prins Carl Gustaf (son till Gustaf Adolfs syster) har också vissa förhoppningar om att vara ett passande parti.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Och så har då äntligen den kyliga vinterdag kommit, då lilla Christina blir myndig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spelet kan börja.......&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Christina''' - Ung drottning. Något nyckfull&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Magnus Gabriel de la Gardie''' - Ung greve. Drottningens favorit.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Karl Gustav''' - Fet prins. Sedermera fet kung. Drottningens kusin&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Axel Oxenstierna''' - Äldre greve. Drottningens förmyndare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Cartesius''' - Professor i filosofi. Importerad från Frankrike.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Alexander VII''' - Gammal påve. Slug&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Azzolino''' - Ung kardinal i karriären.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Monaldesco''' - Påvlig markis.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Sentinelli''' - Ung och grön påvlig kammarherre.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Heliga Kardinalkollegiets ordf.''' - Mycket gammal och närsynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Akt I:''' Finrummet i kungliga slottet Tre Kronor, Stockholm&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt II:''' Grillterassen i Vatikanen, Rom&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt III:''' Vardagsrummet i kungliga slottet Fontainebleau, 60 km S.O om Paris&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Paus'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt IV:''' Christinas lilla svit på Stadshotellet, Paris&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt V och VI:''' Påvliga gemaken i Vatikanen, Rom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Svartsk%C3%A4gg&amp;diff=2032</id>
		<title>Svartskägg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Svartsk%C3%A4gg&amp;diff=2032"/>
		<updated>2007-01-11T23:16:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;-Ett Chalmersspex i 4 akter&lt;br /&gt;
== Prolog ==&lt;br /&gt;
I mitten av september 1738 lämnar den nyutnämnde spanske guvernören sitt hem i Sevilla. Med väl tilltagen packning går färden mot Cadiz. Med sig på resan har guvernören Jaffa del Monte sin vackra hustru Donna Esmeralda samt dennas kammarjungfru Belindah Miródali de Fallapicasso.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Don del Montes humör går ej att ta miste på, så ej heller Donna Esmeraldas. Guvenören ler och småskrattar hela resan samtidigt som hans hustru ler pliktskyldigt två gånger, i övrigt är hon tyst. Don del Montes oerhörda framtidslycka kontrasteras påtagligt av Donna Esmeraldas resignation inför ett nytt ovisst liv, långt från den vardag alla är vana vid. Kammarjungfru Belindah sitter rak i vagnen, mycket sällan visande sina känslor. När dessa dock visar sig är de odelat positiva.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den 28 september 1738 fylls seglen på samtidigt som Cadiz stadsprofil minskar med avståndet till skeppet. Notabelt är Don del Montes förbluffande förmåga att snabbt anpassa sig till sjölivet. Detta gäller i ännu högre grad kammarjungfru Belindah vilket gör henne till en mycket uppskattad passagerare hos manskapet. Donna Esmeraldas humör beskriver en kamp mellan sjöled och en god hustrus fullständiga övertygelse att alltid vara sin man till lags.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är med dessa förutsättningar 1988 års spex ger sig i kast med ett stycke sann historia vilken utspelade sig för exakt 250 år sedan. På ytan kan det verka vara en helt normal tilldragelse och nog får man erkänna att så var fallet till den 27 december 1738. Dock, i och med den dagens händelser och följderna där av, kom de mest otroliga sanningar att uppdagas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hjärtligt välkomna kära auditorium. Får vi be Er att ta plats för att bevittna den sanslösa upplösningen av Chalmersspexet Svartskägg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spelet kan börja...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Akt 1:''' Akterkastellet ombord på den spanska barken Lope de Vega. Destination Puerto Rico 27, december 1738.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt 2:''' Seltzer's Allt i allo-center på ön Tortuga.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt 3:''' Ombord på Lope de Vega&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt 4:''' Cay Verde&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Jaffa del Monte''' - Blivande spansk guvernör på Puerto Rico. Detta bara till det yttre, i själva verket är han piraten Edward Teach, känd under namnet Svartskägg.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Doña Esmeralda''' - Del Montes vackra hustru&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Belindah Mirodali de Fallapicasso''' - Esmeraldas kammarjungfru, F d pirat och syster till ökända Mary Read&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Jean-Pierre Lafitte''' - Fransk piratkapten&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Barbarossa''' - Lafittes underhuggare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Dr. Alka Seltzer''' - F d tvångsvärvad läkare åt Svartskägg&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Sophie/Törstig den förskräcklige''' - Dr Seltzers dotter&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Kid''' - Dr Seltzers son&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Montgomery&amp;diff=2031</id>
		<title>Montgomery</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Montgomery&amp;diff=2031"/>
		<updated>2007-01-11T23:16:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;-Ett Chalmersspex i 6 akter&lt;br /&gt;
== Prolog ==&lt;br /&gt;
Montgomery och Rommel.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Monty och ökenräven.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Två tappra fältherrar som av sin omvärld plötsligt utsågs till bistra motståndare under ökenliknande förhållanden i Nordafrika&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad var det som egentligen hände vid El Alamein, de där stekheta dagarna och iskalla nätterna i slutet av oktober 1942?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fram till nu har historieböckernas version gällt såsom den rätta. Stämmer den? Är den verkligen helt med sanningen överensstämmande?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa saker kan slås fast. Sant är att general Bernad Law Montgomery utsågs till chef för den brittiska 8:e armén. Det är riktigt att fältmarskalk Erwin Rommel ledde den tyska afrikakårens pansrade styrkor. Montgomery vann också ett för fortsättningen avgörande slag vid El-Alamein. Så långt är alla överens. Men...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till vår förvåning droppade det häromdagen in hittills hemligstämplade dokument till vår historiska forskningsavdelning. Nya okända fakta kom i dagen. Pusselbitar lades på plats. Lösa ändar knöts ihop. Genast flammade det outsläckliga begäret upp hos oss, begäret att få berätta hela sanningen för allmänheten så fort vi själva fått veta den. Får vi därför lov att, efter ett noggrant rekonstruktionsarbete presentera den oförfalskade versionen av händelse förloppet vid El-Alamein.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viktiga frågeställningar ges entydiga svar. Hade Montgomery verkligen golfbyxor på sig? Var Rommel i själva verket dansk spion? Och är det sant att den inhemska befolkningen verkligen var inhemsk? Kort sagt, äntligen får ni svaret på frågan: Vad var det som EGENTLIGEN hände den där gången...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Bernard L. Montgomery''' - befälhavare, fenomenal&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Jeepes''' - betjänt, lojal&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Erwin Rommel''' - ökenräv, vital&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Helmut Drummel''' - adjutant, katastrofal&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Fräulein Gretschen''' - spion, kolossal&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ali''' - barägare, kameral&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Hekmet''' - magdansös, supernatural&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Shejk It-man''' - casinodirektör, kapital&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Puck-el-Hassan''' - mångsysslare, sandal&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Betty Beep''' - aktris, total&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Akt 1:''' I Alis bar&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt 2:''' Hos kameluthyrarare Puck-el-Hassan&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt 3:''' Tillbaka i Alis bar&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt 4:''' Shejk It-mans palats&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt 5:''' Vidare i palatset&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Akt 6:''' I öknen utanför Alis bar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Victoria&amp;diff=2030</id>
		<title>Victoria</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Victoria&amp;diff=2030"/>
		<updated>2007-01-11T23:15:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Senaste nytt från England klargör att engelska parlamentet, på Lord Beaconfields förslag, beslutat att från och med den 1:a januari 1877 ge Drottning Victoria titeln kejsarinna av Indien. Avsikten torde vara att både höja Englands prestige men också öka den indiska självkänslan. Frågan är: kommer Indiens orologa inre nu finna en ny hållning som kan leda till ett lugn samt dessutom öppna nya vägar för kommunikation mellan engelsmän och indier?&lt;br /&gt;
1:a juni 1958 stod sepoysupprorets sista slag vid Gwalior. Engelsmännens triumf var total och man trodde att allt uppror var tillintetgjort. Men ingalunda. Missnöjet har levt kvar, pyrt under ytan och dragit ner mungiporna hos indierna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Engelsmännen hade visserligen vunnit i strid, men Indiens själ var lika orolig som innan upproret. Hotet om att europeiseras hängde tungt och det var främst förbuden mot sati (änkebränning) och barnamord som tolkades som förebud att det gamla Indien höll på att falla samman. Men även öppnandet av den första järnvägen 1853 och en telegraflinje samma år var orsak till ängslan. Den kristna missionen som religion kunde accepteras, men inte dess ingrepp i sociala förhållanden. Missnöjet var lika stort som innan upproret.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan sak som dessutom ökade spänningarna var den grymhet som upproret visat, där oskyldiga kvinnor och barn mördats. Av indier. Vid återerövringen uppvisade dock engelsmännen en skoningslös hämnd för dessa dåd som inte glömts än idag. Detta drev fram ett hat mellan indier och engelsmän som varit svårt att övervinna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta hat samt hotet om europeisering har gjort att det varit oroligt ända fram till idag. På senare tid har till och med motsättningarna på vissa ställen drivit fram öppna konflikter, vilka som tolkats som en eventuell början till ett nytt uppror från indiernas sida. Att ett nytt uppror idag skulle oroa engelsmännen mycket är otänkbart. Grunden för förra upproret var sepoyser, dvs. inhemska stridskunniga legosoldater, främst från högre kaster, vilka idag är många färre än 1857. Men ur politiska och handelsmässiga synsätt skulle en ny konflikt försvaga Englands anseende ute i världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är mot dessa bakgrundsfakta som Lord Beaconfield föreslagit att man borde untämna Drottning Victoria som kejsarinna av Indien, vilket också beslutats av parlamentet. Man hoppas nu att Englands prestige utåt tryggas samt att den indiska självkänslan höjs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men frågan kvarstår: kommer detta att leda till inre fred i Indien? Visserligen gör utnämningen att Indien får en ny formell struktur, men skall denna lugna Indiens själ? Gör utnämningen att den för freden nödvändiga kommunikationen mellan indier och engelsmän nu kan sätta fart så att en ny ordning kan uppnås, där alla är nöjda, eller kommer utnämning att leda till fortsatt kamp med nya knep nu när Victoria blivit Indiens överhuvud istället för den engelska vice-konungen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slutligen kan man undra över sanningshalten i de rykten som påstår att nu med Victoria som kejsarinna kan parlamentet till och med tänka sig en indier som ledare i Indien. Men detta ryktes sanningshalt kan endast framtiden utvisa. Liksom svaret på frågan: vid alla heliga kor, NÄÄER BÖÖRJAAR SPEXET?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Fursten''' - Indisk furste&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Teofil Lipton''' - Brittisk ambassadör&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Katherine Lipton''' - Ambassadörska&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ahsanullah Khann''' - Professor, motståndsrörelsens ledare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ahmadullah Shan''' - F.d. sepoysoldat och far&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Fatima''' - Ahmadullahs dotter&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Swami Dayananda''' - Andlig ledare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Maizuddin''' - Polischef i Dehli&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Radioman''' - Radioman&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Radioman''' - Radioman&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Victoria''' - Drottning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''AKT &amp;amp;nbsp; I:''' På radistationen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT &amp;amp;nbsp;II:''' I Furstens palats&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT III:''' I Elefantgrottan (motståndsrörelsens högkvarter)&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT &amp;amp;nbsp;IV:''' På marknaden&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT &amp;amp;nbsp; V:''' I Elefantgrottan (igen)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Olof_Sk%C3%B6tkonung&amp;diff=2029</id>
		<title>Olof Skötkonung</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Olof_Sk%C3%B6tkonung&amp;diff=2029"/>
		<updated>2007-01-11T23:15:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Olof Skötkonung''' - Svearnas konung&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Astrid av Mecklenburg''' - Olofs gemål och drottning&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Sigrid Storråda''' - Änkedrottning och Olofs mor&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Blot-Sven''' - Vikingahövding och Olofs förtrogne&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Torgrim''' - Ärkepräst i Upsala&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ramne''' - Olofs historieskrivare och skald&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''S:t Sigfrid''' - Helig missionär&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Unaman, Sunaman, &amp;amp; Vinaman''' - Sigfrids brorssöner, veliga missionärer&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Wittmar''' - Skenhelig missionär&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Tempelvärd''' - Tempelvärd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''AKT &amp;amp;nbsp; I:''' Inne i templet Upsala, våren år 1001.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT &amp;amp;nbsp;II:''' Utanför templet i Upsala, hösten samma år.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT III:''' Inne i och utanför en missionsstation i Tivedskogen, hösten 1001&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT &amp;amp;nbsp;IV:''' Vid Husaby källa tre dagar senare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historisk Bakgrund ==&lt;br /&gt;
'''OLOF SKÖTKONUNG'''&lt;br /&gt;
Ett populärt turistmål i Västergötland är Husaby vid foten av Kinnekulle. Från E3-an avtecknar sig Husaby kyrkas karakteristiska torn över Västgötaslätten. Det är vid denna kyrka som Olof skötkonung enligt traditionen ligger begraven. Några få meter därifrån, strax nedanför glasskiosken, ligger Husaby källa. Turister som besöker källan brukar dricka en klunk av det friska mineralrika källvattnet. Det var vid den här anspråkslösa brunnen som den engelske biskopen Sigfrid döpte Olof Skötkonung. Därmed blev Olof Sveriges förste kristna kung.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sverige var vid den här tiden, kring 1000-talet, uppdelat både geografiskt och politiskt i Svealand och Götaland. En naturlig avgränsning var skogarna i Tiveden och Kolmården. Enligt sägnen var det Olof Skötkonung som enade Svealand och Götaland politiskt och blev den förste kungen som härskade över båda dessa landsdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den religösa uppdelningen levde dock fortfarande kvar. Kristendomens införande gick långsamt och stötte på en hel del problem. Asatron var fortfarande mycket stark, särskilt i Svealand. Ansgars missionsverksamhet från 800-talet var i stort sett bortglömd. I Västergötland hade däremot den nya religionen gjort större framsteg. Vid 1000-talet fanns här fler kristna än hedningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det var alltså ett mycket kontroversiellt beslut av Olof att låta döpa sig. När han dessutom försökte införa kristendomen blev det förmycket för upplänningarna. Olof fördrevs från Uppland och bodde resterande delen av sitt liv i Västergötland. Olof Skötkonung lär ha dött under vintern 1021-1022.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur Olof fick namnet Skötkonung är omtvistat och osäkert som brukligt är när det gäller tillnamn på gamla kungar. Sägnen säger att Olof fick namnet därför att han gav bort mark till kyrkan. &amp;quot;Skota&amp;quot; lär betyda ge bort.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En händelse som förknippas med Olof Skötkonung är då han blev uppläxad av Torkel Lagman, lagman vid tinget i Upsala. Bakgrunden var att Olof vägrade försona sig med den norske kungen Olav Haraldsson. Allmogen ville ha fred med sin granne i väster och vid tinget höll Torkel ett bistert tal där han bland annat sade: &amp;quot;Så gjorde våra fäder före oss. De vräkte fem kungar i en källa på Mula ting därför att de förhävt sig såsom du mot oss&amp;quot;. Detta ledde till att Olof var tvungen att ändra åsikt om Norge.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Händelsen finns avbildad på en fresk i riksdagshuset som en symbol för gammal svensk bondedemokrati.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om Olof i övrigt kan sägas att hans far var den svenske kungen Erik Segersäll. Hans mor var den sägenomspunna Sigrid Storråda. Det finns inga säkra belägg för att Sigrid verkligen existerat. Olof var ävenden förste svenske konungen som lät prägla mynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ja, och så det där med slaget vid Svolder, naturligtvis...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''SLAGET VID SVOLDER'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En mycket entusiastisk guide från orten står vid stranden och berättar med stora, yviga gester:&lt;br /&gt;
-Där borta, där vid skären, som ni ser, det var där de stod och lurade, svearna, danerna och Eirik Jarl. Ni ver den där norske kungen Olav Tryggvason. Han hade infört kristendomen i sitt land, men det var inte alla i Norge som ville ha det så där.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eirik, han var Jarl i Norge hos Olav, men han ville absolut inte gå med på den där nymodigheten med kristendom, så han flydde från landet tillsammans med en hel massa andra norrmän. De bildade en egen flotta med hjälp av sveakungen Olof Skötkonung och danernas Sven Tveskägg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ja, den där Tveskägg var inte heller så förtjust i Tryggvason, eller kanske var det så att hans fru Sigrid Storråda, hade en gås oplockad med honom. Ni vet, Storråda, hon skulle gifta sig med Tryggvason en gång, men han ville inte ha henne eftersom hon inte var kristen och inte heller ville bli det. Han kallade henne till och med för &amp;quot;hundhedning&amp;quot; och slog henne med en hanske i ansiktet. Det var mer än hon kunde tåla. Hon vlev arg och sade: &amp;quot;Detta Olav Tryggvason bliv din bane&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-Är inte Sigrid Storråda bara en sagofigur? Vad jag vet har inte historikerna kunnat bevisa att hon har existerat, säger den skeptiske turisten.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-Det är klart att hon har funnits lika mycket som min egen farmor funnits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter det där med handsken for hon till Danmark och gifte sig med Sven Tveskägg. Sedan den dagen fick inte Sven Tveskägg en lugn stund för Sigrid. Hon ville att han skulle ge Olav betalt för det där med hundhedningen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olof Skötkonung å sin sida ville ha mer land från Norge, Halland och Bohuslän och en massa landskap i Norrland var norska på den tiden och det ville Olof ändra på. Ja, det passade bra då att de slog ihop sina påsar, Olof, Sven och Eirik, och klådde upp den där Tryggvason. De kom överens om att träffas här. De hade fått reda på att han var på väg till Vendel i ett ärende och då måste han passera här.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De låg där borta och lurade och till slut kom det en massa norska flytetyg. Olav ledde sin flotta från sitt skepp, Ormen Lange. Det var det största och ståtligaste skepp som byggts i Norden på den tiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-Men Olav borde väl ha sett flottan som låg här, om det är som du säger, säger den skeptiske turisten.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-Du har då aldrig varit ute på havet här. Om man kommer där bortifrån som Olav gjorde, så har man inte en chans att se om det ligger några och lurar här bakom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så såg de ett jättestort skepp komma och så sa de att det måste vara Ormen Lange. &amp;quot;Nej, det där är Ormen Korte&amp;quot;, sade någon som visste.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så kom det fler stora skepp. Till slut kom det ett mastodontstort skepp och när de såg det då tvekade de inte längre. &amp;quot;Det är Ormen Lange&amp;quot;, sade de alla i en mun och så anföll de.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När Olav såg alla dessa skepp komma, tre hela flottor, sade han: &amp;quot;Vilka är det där?&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man svarade honom att det var Sveakungen Olof Skötkonung med sin flotta. &amp;quot;Ha, Svearna är jag inte rädd för, de borde vara hemma och slicka sina blotgrytor istället&amp;quot;, sade Olav. &amp;quot;Men vilka är de där?&amp;quot;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;quot;Det är Sven Tveskägg och danerna.&amp;quot;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;quot;Honom rädes jag icke heller, men vilka är de där?&amp;quot;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;quot;Det är Eirik Jarl och hans flotta.&amp;quot;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;quot;Det var illa, de är norrmän som vi, de har anledning att kämpa mot oss och vi kan vänta oss en hård strid&amp;quot;, sade Olav och gjorde sig beredd att slåss.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olav hade en duktig bågskytt, Erik Tambaskälver. Han stod och sköt hela tiden och missade nästan aldrig. Det var nog mycket tack vare honom som Olav kunde hålla ut så länge. Men så blev hans båge träffad och den brast med en smäll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Vad var det som sprang med en sådan klang?&amp;quot; frågade Olav.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;quot;Norge ur dina händer konung&amp;quot;, svarade Erik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-Efter detta så gick det inte så bra för Olav och till slut hade hans fiender trängt honom tillbaka längst akterut på Ormen Lange. Då hoppade han i havet och sedan dess har ingen sett till honom mer. Alla trodde väl att han drunknade, men jag vet inte jag. Det finns en massa skär häromkring som historikerna inte vet något om.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-Det är väl inte ens säkert att det var här som slaget stod, säger den tvivlande turisten.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-Vad pratar du? Just där ute år 1000 kallt, så sant som jag står här. Dessa tvivlare. Tror du inte jag vet? Jag har bott här i hela mitt liv och hört de gamla berätta. Inga stadsbor ska komma och påstå att jag inte vet var slaget vid Svolder stod! Ni tror väl inte på någonting? Ni tror väl inte på spex heller, va?!!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Lassemaja&amp;diff=2028</id>
		<title>Lassemaja</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Lassemaja&amp;diff=2028"/>
		<updated>2007-01-11T23:15:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Hört på krogen Tre Gyllene:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det sägs att LasseMaja är i staden. Det lär vara en skälm av stora mått, jojo. Stal redan som liten, från sina egna föräldrar, sägs det. Det var visst några ''spelskulder'' han fått. Tänk, spela kort med dåliga kamrater i stället för att gå i skolan, men så blir det som det blir, jomän.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan fick han fly hemmifrån. Och hur sedan! Man säger att han klädde sej i ''kvinnokläder'' för att ingen skulle känna igen honom. Alla känner ju alla i Ramsbergs socken, Det är ju så på landet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ja, på den vägen lär det ha varit - stulit än här och än där i hela Bergslagen, men han stjäl visst aldrig från fattigt folk, sägs det, så någon hut i kroppen har han kanske i alla fall.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag har hör att han är en hejare på att klä ut sig till fruntimmer, har visst varit förlovad och allt, men det pratas ju så mycket.....&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns så mycket lurt folk nuförtiden. Inte ens kungen går visst säker, det lär planeras både det ena och det andra på gods och herresäten, jomen. Kungens trassliga utrikes politik faller varken folk eller herrar i smaken, men så går det som det går, krig både mot Ryssland och mod Danmark. Vad var det jag sade, Han skulle ha allierat sej med Napoleon, så hade vi kanske sluppit det, men han lär ju vara så ruskigt envis.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det ryktas om sammansvärjningar, men folk pratar ju så mycket.....&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Lasse-Maja''' - Stortjuv&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Bajard''' - Mindre tjuv&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Kommissarie Titts''' - Stockholmskriminalen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Assistent Vång''' - Stockholmskriminalen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Gustaf IV Adolf''' - Kung&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Fredrika af Baden''' - Drottning&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Greta Bengtsson''' - Åldfru på slottet.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Odjedoldoff''' - Rysk minister&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mamsell Lindberg''' - Fröken från Lindesberg&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''OP Andersson''' - Krögare på krogen Tre Gyllene&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''AKT I'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 1:''' På en polisstation i Gamla Sta'n samt i kungliga slottets sovkammare Stockholm år 1809&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 2:''' På krogen Tre Gyllene i Gamla Sta'n&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''AKT II'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 3:''' I slottets matsal. På ett vindsrum i slottet&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 4:''' I slottets bibliotek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Filip_II&amp;diff=2027</id>
		<title>Filip II</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Filip_II&amp;diff=2027"/>
		<updated>2007-01-11T23:14:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
Den spanska monarkin var världens mäktigaste. Kungen hette Filip II. Hans livsverk var slottet Escorial. Därifrån styrde han sitt rike.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
England var självständigt.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Landet styrdes med fast hand av Elisabeth I.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
I Spanien pågick inkvisitionen för fullt.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
I England hade man konverterat till protestantismen.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
1588 avseglade den spanska armadan mot den engelska kusten.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
I England rustade man till moteld.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
De spanska skeppen var i många fall undermåliga och officerarna odugliga. Amiralen hade en pinsam benägenhet att bli sjösjuk.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hade de någon chans?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Missa inte dagens föreställning av '''Chalmersspexet Filip II'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Året är 1588. Filip II, kung av Spanien, världens mäktigaste rike sitter i sitt nybyggda slott Escorial. Han är i stort sett nöjd med sitt liiv, för han vet att &amp;quot;solen går aldrig ner i mitt rike&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Just nu är det emellertid två saker som bekymrar honom: morernas muslimska inflytande i landet och det protestantiska Englands härjningar på de sju haven. Lösningarna på dessa problem är dock lika enkla som geniala.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Morerna skall tas om hand med hjälp av kyrkans effektiva inkvisition och England skall minsann knäckas av den största armada världen någonsin har skådat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Filip II''' - Konung av Spanien&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Anna''' - Drottning av Spanien&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Don Carlos''' - Kronprins av Spanien&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Don Juan''' - Sekreterare m.m.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Maria Stuart''' - Drottning av Skottland&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Sir Francis Drake''' - Kung över de sju haven&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Torquemada''' - Storinkvisitor&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Medina Sidonia''' - Mångmiljonär och mor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''AKT I &amp;amp;nbsp;:''' I TRONSALEN I ESCORIAL VÅREN 1588&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT II :''' I LISSABONS HAMN SOMMAREN 1588&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''AKT III:''' I TRONSALEN I ESCORIAL HÖSTEN 1588&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Paus mellan första och andra akten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=John_Ericsson&amp;diff=2026</id>
		<title>John Ericsson</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=John_Ericsson&amp;diff=2026"/>
		<updated>2007-01-11T23:14:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
Folk i farten:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mr. John Ericsson''' - Skenial&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Miss Amelia Byam''' - Skenerad&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mr. William Murdoch''' - Skenever&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mr. George Stephenson''' - Skenhelig&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mr. John Braitwhaite''' - Skenjör&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mr. Richard Trevithick''' - &amp;quot;Kapten DICK&amp;quot; Skendöd&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Robert Stephenson''' - &amp;quot;SJ&amp;quot; Skenerell&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mrs. Gladys Stephenson''' - Härsken&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''FÖRSTA AKTEN'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
utspelas hemma hos familjen Stephenson den 25 april 1829, och en tid därefter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''ANDRA AKTEN'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
utspelas i John Ericssons verkstad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''TREDJE AKTEN'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
utspelas i Rainhill med omgivningar. Vid tiden för programmets tryckning höll en tribun för damer ståndspersoner på att byggas upp vid startplatsen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Ludwig_van_Beethoven&amp;diff=2025</id>
		<title>Ludwig van Beethoven</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Ludwig_van_Beethoven&amp;diff=2025"/>
		<updated>2007-01-11T23:14:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
I oktober lyckades Napoleon, med hjälp av sina ekonomiska experter att förskingra den österikiska armén. Vägen till Wien låg nu öppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
FÖRSTA SATSEN&lt;br /&gt;
mom. 1.	ADAGIO Liberamente grazioso&lt;br /&gt;
	(lugnt, fritt, behagfullt)&lt;br /&gt;
	Wien 10 nov. 1805&lt;br /&gt;
	Beethovens vardagsrum&lt;br /&gt;
mom. 2.	ALLEGRO con forza franzioso&lt;br /&gt;
	(raskt med franska krafter)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ANDRA SATSEN&lt;br /&gt;
mom. 1.	ALLEGRETTO Serioso con fysio&lt;br /&gt;
	(ganska raskt, allvarligt villrådigt)&lt;br /&gt;
	I teaterns repetitionslokal samma dag&lt;br /&gt;
mom. 2.	PRESTISSIMO impetuso serioso confaso&lt;br /&gt;
	(så snabbt som möjligt, häftigt, allvarlig förskräckelse)&lt;br /&gt;
	Samma plats, natten och morgonen 11 nov.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
GENERAL PAUS&lt;br /&gt;
(GANSKA RAST)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TREDJE SATSEN&lt;br /&gt;
mom. 1.	ALLEGRETTO lamentabile com spirando&lt;br /&gt;
	(ganska raskt, klagande, sammansvärjande)&lt;br /&gt;
	På teaterns scen 15 nov.&lt;br /&gt;
mom. 2.	ANDANTE animato da capo&lt;br /&gt;
	(något mindre långsamt, själfullt repeterande)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
FJÄRDE SATSEN&lt;br /&gt;
mom. 1.	PRESTO temertoso con dolore&lt;br /&gt;
	(mycket snabbt, häftigt stormande, med smärta)&lt;br /&gt;
	Scenen ombyggd 20:e nov.&lt;br /&gt;
mom. 2.	FIDELIO burlesco cantabile&lt;br /&gt;
	(något mindre opera, sångbar burlesk)&lt;br /&gt;
mom. 3.	VIVACE tumultuoso con gratulations&lt;br /&gt;
	(livligt, gratulationstumult)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
ÖSTERRIKE VITT&lt;br /&gt;
6684	LUDWIG VAN BEETHOVEN (lódvigg fann béthåvenn)	35:-&lt;br /&gt;
	Direktinspirerat, går bra till skalljud&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2952	FRANS BRUNSWICK (fránns brónsvick)	31:-&lt;br /&gt;
	Friskt, med fast karaktär&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2950	THERESE BRUNSWICK (terrés brónsvick)	22:-&lt;br /&gt;
	Sött, pärlande&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8291	PRINS LOBKOWITZ (prínns lå'bbkovitts)	43:-&lt;br /&gt;
	Karaktärslöst dessertvin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2957	ELISE SACHER (elíse sáchärr)	53:-&lt;br /&gt;
	Strävt, fylligt, Spätlese&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2958	RUDOLF KREUTZER (ródållf kråjjtsärr)	60:-&lt;br /&gt;
	Torrt, musicerande&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
FRANKRIKE RÖTT&lt;br /&gt;
5554*	GENERAL HULIN (jännerál yllä'ng)	52:-&lt;br /&gt;
	Dominerande med barsk eftersmak&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
9010*	KAPTEN CRU (kapptén kry)	27:-&lt;br /&gt;
	Rått, omoget&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2218*	KORPRAL DE GAULLE (kårrprál dögål)	29:-&lt;br /&gt;
	Enkelt med odefinierad smak&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;nowiki&amp;gt;*&amp;lt;/nowiki&amp;gt;Härtappat slåssvin i returglas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ohistorisk bakgrund ==&lt;br /&gt;
Wien 21 Okt. 1805&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Käre Johann!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Nu är jag åter lycklig. Therese har börjat ta pianolektioner igen efter två års uppehåll. För oss båda var återseendet kärt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hennes fagra gestalt fyller mig med en sällsam inspiration; jag har börjat komponera en opera. Huvudpersonen är inom mig, överallt var jag går, var jag är. Aldrig har jag nått så högt. Äntligen kan jag komponera igen då jag blivit kvitt det opuskomplex som länge plågat mig. Jag finner det emellertid problematiskt att få någon att finansiera mina verk. Min käre vän Franz har dock lovat hjälpa mig att försöka övertala prins Lobkowitz, men prinsen är, liksom många andra, djupt oroad över de bistra tiderna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till moster Elises stora förtvivlan har jag åter bytt bostad. För mig betyder det ny inspiration och arbetsglädje, men henne plågar det att aldrig hinna göra vår bostad till ett hem. Det kommer att ta livet av henne, säger hon, trots hennes stora önskan att bli odödlig!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kreutzer är nu på benen efter en tids sjukdom. Han börjar bli gammal och har jämt fullt upp med alla notpapper och att spela igenom mina senaste kompositioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som du vet är du alltid lika välkommen att besöka mig. Det skulle glädja oss alla att åter få träffa dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med sann vänskap och tillgivenhet.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
''Ludwig van Beethoven''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonn 29 nov. 1805&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Käre gamle Ludwig!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Det var verkligen roligt att höra av dig igen; Franz och Kreutzer verkar ha hälsan och tant Elise är ju sig lik med sina drömmar om att bli odödlig. (Stå på dig! Symfonier ska inte döpas efter mostrar; inte för att de vill det, i alla fall). Hoppas verkligen att det håller med den här Therese, hon verkar ju vara en rar tös.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag har hört en del rykten om Wien sedan du skrev; Ni lär ha varit ockuperade av fransmän! Kejsarinnan ska ha flytt med hela statsoperan! Hur gick det för Er? Lyckades ni få iväg dem? Jag har hört något om engelsmän, men vet inget säkert. Jag hoppas att ni är välbehållna i alla fall.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hörde förresten av förlaget att du ändrat namn på din tredje symfoni från 'Napoleon Bonaparte' till 'Eroica. Varför det? Den skulle ha åkt upp på fransktoppen direkt med det namnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så lär du äntligen ha fått uppföra din stora opera, 'Fidelio', trots mecenaternas investeringsängslan. Hur gick premiären egentligen? Av recensionerna att döma gick det inte så lysande, men man vet ju bad som driver dessa kritiker, eller hur? Tänk på det innan du ändrar något. Då jag tyvärr inte har möjlighet att besöka dig på ett tag hoppas jag att du hör av dig snart; jag brinner av längtan att få klarhet i alla rykten som surrar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med förhoppning om att du lever väl&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Din vän&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
''Johann Riesling''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Tutankhamon&amp;diff=2024</id>
		<title>Tutankhamon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Tutankhamon&amp;diff=2024"/>
		<updated>2007-01-11T23:14:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
'''Tutankhamon'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
''-historiens gullgosse''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För 3350 år sedan beslutade stormännen i Egypten att anskaffa en marionett-farao för att i lugn och ro kunna ägna sig åt sina egna affärer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Särskilt lämpad ansågs den då 10-årige Tutankhamon vara. Genom sin ålder borde han lätt kunna luras att bara ägna sig åt sina leksaker, utan att blöta ner sin snoriga näsa i onödan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hans föregångare Echnaton hade under 17 år vänt upp och ner på hela Egypten. Istället för Amon hade en annan gud, Aton, satts i högsätet.&lt;br /&gt;
Livet i allmänhet hade lättats upp så att ingen längre gick omkring i profil. Ovanpå allt hade hovets högkvarter flyttats från Thebe till Amarna. Antagligen var såna fasoner inte populära.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tutankhamons tillträde ändrade detta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Från början var hans namn Tutankhaton. Vid sin död 7 år senare var hans namn Tutankhamon, och folk hade åter vänt profilen till.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bristen på fakta gör att den unge faraons största bedrift ligger i hans död. Han fick nämligen en gedigen begravning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även om gravkammaren låg något under tidens ytstandard, antagligen var den ämnad åt någon annan, så hade man i stor hast lyckats pressa in en hyfsad kollektion av det som ansågs nödvändigt på andra sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men varför denna brådska, varför så ung och hur kom det sig att graven förblev orörd?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Se själva!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Echnaton''' - Kungsörn&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Nefertite''' - Påfågel&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Tutankhamon''' - Ungtupp&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Aida''' - Kungsfiskare&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Horemheb''' - Gam&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Radames''' - Kattuggla&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Simpson''' - Flyttfågel&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Apopi''' - Kyrktupp&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Nazimarutta''' - Spåfågel&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Scener ==&lt;br /&gt;
Vi kommer i år, förutom att agera, musicera, gymnastisera,&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''I 1:A AKTEN ATT:'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 1:''' Frukostera&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 2:''' Debattera&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 3:''' Konservera&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 4:''' Motionera&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 5:''' Konspirera&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''PAUS:''' Pausera&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''I 2:A AKTEN ATT:'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 6 :''' Inventera&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 7 :''' Transportera&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 8 :''' Dinera&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 9 :''' Ny era&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 10:''' Barbera&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 11:''' Konkludera&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hopp fallera!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historisk bakgrund ==&lt;br /&gt;
'''Egyptologi'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
''- En gammal vetenskap''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mänskligheten har genom en ödets nyck begåvats med ett inte oävet antal egyptologer som med stor flit ägnat sig åt att rota i den sand som omger Nilen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det var tur att Egyptens civilisation stod på en så hög nivå så länge att spåren inte helt kunnat gömmas undan i alla salonger runt om i Europa. Det blev en del över.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pyramiderna var svårast att ta med sig och fick stå kvar intakta. Värre var det i och omkring dessa, för arkeologerna var inte först. Huru detta?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Egyptens faraoner hade en mycket praktisk syn på döden. Det gällde att få med sig så mycket så möjligt för att inrätta det bekvämt för sig på andra sidan. (Man undrar hur Europa sett ut om kristendomen haft samma syn på saken...)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det blev inga halvmesyrer. Man byggde solitt och lät utföra grejorna i gedigna material som brons, guld, alabaster och elfenben. Man producerade ju för evigheten...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men redan då fanns vissa kretsar med avvikande åsikter. Senare tiders arkeologer kallar dem gravplundrare - antagligen av ren avund.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessa gravplundrare, historiens första egyptologer, hade en krassare syn på användningen av prylarna. Man var inte intresserad av att katalogisera utan försåg sig rätt och slätt med förmögenheterna - och levde gott på det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det syns dock som om man missade Tutankhamons grav, ty då man fann den 1922 var den nästan orörd. Detta gladde förståss upphittarna lord Carnavon och herr Carter...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
....och det ska vi väl inte missunna dem....&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Knappt_ett_Chalmersspex&amp;diff=2023</id>
		<title>Knappt ett Chalmersspex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Knappt_ett_Chalmersspex&amp;diff=2023"/>
		<updated>2007-01-11T23:13:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Till Chalmersspexets 30års-jubiléum framställdes en show i två avdelningar bestående av en kavalkad av hits från förr och ett alldeles nytt minispex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Första avdelningen'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är ett Chalmersspex? Hur kokar man ihop ett dylikt spektakel? Vi ger er receptet! Våra kockar visar hur spexets ingredienser väljes, skalas, hackas, males, blandas, kokas, stekes och flamberas, indränkta i sprit. I den andra avdelningen serverar vi en färdig anrättning i form av ett miniatyrspex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Andra avdelningen'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Lasse i Gatan'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-ett småspex&lt;br /&gt;
== Prolog ==&lt;br /&gt;
Gatenhielm, Lars, före adlandet 1715 Gathe, kaparkapten, kallad Lasse i Gatan efter namnet på hemgården i Onsala. G var under Stora nordiska kriget redare för en effektiv kaparflotta, åtnjöt kungens beskydd och blev kommendör. Han fick, troligen helt oförtjänt, stort rykte som sjöhjälte.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Malin''' - Högbarmad krögerska i Haga med fullständiga rättigheter.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Lars (Lasse i Gatan) Gathenhielm''' - Kaparkapten, utvikspojke i &amp;quot;Sänkt i Veckan&amp;quot;.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Henry Morgan, Kapten Kidd''' och '''Jean Lafitte''' - Vilda buckanjärer från Karibiska havet.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Spåkärring''' - Sumpar inga chanser att fika efter framtiden.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Karl XII''' - Hjältekonung i rök och damm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scen ==&lt;br /&gt;
'''Scen I:''' Malins krog, Haga, Göteborg år 1718&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Nero&amp;diff=2022</id>
		<title>Nero</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Nero&amp;diff=2022"/>
		<updated>2007-01-11T23:13:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;-&amp;quot;Oh, Sancta Simplicitas&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''AKT I'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp; I:''' På gatan&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;II:''' Under tiden&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen III:''' I orgien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''AKT II'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen IV :''' Ur askan&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen &amp;amp;nbsp;V :''' Till Grekland&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen VI :''' För triumfen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen VII:''' Intill slutet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Nero''' - Kejsare, optimistiskt destruktiv&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Petronius Arbiter''' - Dryckesbroder, filosofiskt betraktande&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Poppea''' - Kejsarinna, girigt nygift&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Agrippina''' - Kejsarmoder, härsklystet överspelad&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Seneca''' - Informator, beskäftigt intrigerande&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Domitius Corbulo''' - Militärt kejsarämne, inställlsamt utvald&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Rubria''' - Vestal, skärpt verktyg&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Julius Vindex''' - Stenrik galler, krigisk krösus&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom medverkar:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Amazongardet &amp;amp; tamboskap&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Quiriter, sentenser, liktorer&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Trojander, termer, traktörer&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vestaler, vitsar, vesper.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kreti &amp;amp; pleti.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historisk bakgrund ==&lt;br /&gt;
'''OM NERO'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
inte hade varit så &amp;quot;mild och välvillig&amp;quot; tillsinnes under sina första år som kejsare hade förmodligen Danmarks sändebud vid freden i Roskilde inte yttrat orden: ''Quam vellem nescire litteras!&amp;quot;''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men därom skola vi icke sia.&lt;br /&gt;
Född -37 e.kr och död -68 torde han ha varit den spänstigaste 31-åring som fick hjälp att ta livet av sig under den epoken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nero tillträdde sitt ämbete som 17-åring, motvilligt lanserad av sin mor ''Agrippina''. Att han sedermera till tack lät ta henne av daga kanske kan förstås, men hans rykte som en otacksam och elak person stärktes, i varje fall hos de antika skvallerkrönikörerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Han utvecklade efter moderns död en, tidigare tydligen tillbakahållen, förmåga att leva lastbart. En konst som odlades friskt under antiken. Det är kanske därför lite förvånande att han bara lyckades avverka två hustrur, förutom alla älskarinnor och älskare - (men sådant räknades inte, då som nu) - under sitt liv: ''Octavia'' och ''Poppea''.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Roms brand 64 e. Kr. skyls enligt hävderna på Nero som i sin tur skyllde på de kristna. I det mörker som borde ha lägrat sig under askmolnet efteråt lät han därför ta till fånga de missdådare han kunde hitta. Förmodligen var de flesta kristna. Viktigast var att arenorna fick leveranserna ordnade för de allehanda pikanta avrättningsmetoder som man använde sig av - en del av begreppet &amp;quot;bröd och skådespel&amp;quot;. Enligt traditionen gick apostlarna ''Paulus'' och ''Petrus'' hädan i denna förföljelse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förutom Roms brand karaktäriseras Neros tid av idel höjdpunkter i kultur och förfining. Författare som ''Seneca'' och ''Petronius Arbiter'' vistades i Neros hov.&lt;br /&gt;
Att deras respektive död var en biprodukt av en sammansvärjning mot Nero får väl närmast anses som en yvig släng av kejsarens vidlyftiga leverne och regerande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lyrikern, recitatören, olympiadeltagaren sångaren och körsvennen tillika kejsaren NERO där - som sagts 31 år gammal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Han efter lämnar tre saker till eftervärlden:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
*en skvallerkrönika från antiken vars volym, trots årtusendens krig och eländen, fortfarande är bevarad i en omfattning som ger oss en bild av hur man levde under tiden efter Kristi födelse.&lt;br /&gt;
*ett delvis renoverat Rom med rakare gator och praktfulla byggnader.&lt;br /&gt;
*ett namn att ge alla elaka hundar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''OM ROM'''&lt;br /&gt;
Den 20 april för 2732 år sedan blev bröderna Romulus och Remus djupt oense om var den stad skulle ligga, vars stadsmurar de höll på att markera på kullarna vid Tibern.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Romulus blev så arg att han slog ihjäl sin bror på fläcken. Därvid kom Rom att heta Rom.&lt;br /&gt;
Hade Remus hunnit försvara sig kanske det blivit Rem istället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Romulus stad växte genom århundradena.&lt;br /&gt;
Rom blev vad det blev, var och är. När Nero träder till som kejsare förfogar han över en huvudstad i ett imperium vars motstycke och varaktighet flera regenter, kejsare, presidenter ministrar, generaler och diktatorer i Europa genom tiderna försökt skapa, ända ini modern tid, men aldrig lyckats med. Det enda de lyckats ha gemensamt med romarriket är sina latinska titlar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rom på Neros tid var fyllt av hyreshus, förvånande lika våra egna, arenor, triumfbågar och andra anläggningar till nytta och nöje. Varje byggnadsverk manifesterar på ett eller annat sätt svunna kejsares storhet, driftighet, nytta eller bara dumhet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter Roms brand tog Nero tillfället i akt att förse staden med solidare byggnader och en uppstädad stadsplan. Han försåg sig dock själv med en ordentlig del av det avbrända området. Tomten skulle bebyggas med ett jättelikt palats och ett parkstråk. Palatset har gått till hävderna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Domus aurea - Neros gyllene palats - var så svinaktigt överdådigt att nutidens Statliga och kommunala byggherrar skulle bli gröna av avund inför de medel Nero förfogade över för att inreda det. Han var säkert nöjd själv för enligt antikens kröninkörer lär han vid slutbesiktningen ha utbrustigt: &amp;quot;Äntligen kan man bo som en människa!&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilka fler städer i Europa har hus om vilka man kunnat säga så?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Dr._Livingstone&amp;diff=2021</id>
		<title>Dr. Livingstone</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Dr._Livingstone&amp;diff=2021"/>
		<updated>2007-01-11T23:13:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;-Det 30:e Chalmersspexet&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-En upptrappning i fyra nivåer&lt;br /&gt;
== Prolog ==&lt;br /&gt;
New York Herald kan som enda tidning nu presentera sanningen om doktor Livingstone och Nilens källor. Vår utsände Henry M. Stanley har äntligen funnit den länge saknade forskningsresanden och vi låter honom här med egna ord berätta hur det gick till.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Försvunnen återfunnen'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vårt uppdrag var: &amp;quot;Finn Livingstone&amp;quot;. Efter att ha bevistat Suezkanalens invigning gav vi oss i väg. Det ryktas om att han fanns i byn Ujiji i närheten av Tanganyikasjön, och det var mot den vi begav oss. Många mils vandring genom de ogenomträngligaste djungler vidtog, men efter ungefär ett år var vi framme vid vårt mål: Ujiji. Där träffade vi dr Livingstone i sin nya miljö.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Doktor Livingstone öppnade sig hänsynslöst för mig vid vårt samtal. Han talade om sina innersta tankar, om livet och döden, om gott och ont, om det ena och det andra, och jag ämnar i denna artikelserie redogöra för vad han sade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då Nilens källor är vad jag själv är mest intresserad av, var det de jag först frågade om. Han avslöjade för mig de mest chockerande fakta; Nilen har misshandlats! Källorna har tolkats helt felaktigt! Detta ämnade dr Livingstone rätta till, och av hans entusiasm att döma, tror jag nog han ska klara det. Jag önskade honom all lycka, men då jag frågade var de omtalade källorna fanns, pekade han bara inåt skogen och ville inte säga något. Detta förbryllade mig, och hans svar på: &amp;quot;Var det svårt att hitta Nilens källor?&amp;quot; gjorde mig, om möjligt än mera brydd. Han sa: &amp;quot;Svårt att hitta dem? Det är svårt nog att leta efter dom.&amp;quot; Jag ville inte kommentera det hela, och efter att ha fört undan samtalet från detta ämne, intog vi en delikat djungelmiddag, bestående av doktorns favoriträtt, men mer därom i nästa artikel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
''H.M. Stanley'', Ujiji, 10 november 1871&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Dr. Livingstone''' - Klippa&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mrs. Hepburn''' - Makadame&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''John Rowlands''' - Blicksten&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Henry M Stanley''' - Tecksten&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Karl Peters''' - Tuff&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Jane Bond''' - Amorant&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ferdinand de Lesseps''' - Singel&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Kinjeketile (Kenneth Taylor)''' - Koks&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''1:a Katarakten:''' I Sansi Bar i Zanzibar&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''2:a Katarakten:''' I Ujiji i praktiken&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''3:e Katarakten:''' I Ujiji igen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''4:e Katarakten:''' I djungeln&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Paus mellan andra och tredje katarakten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historisk bakgrund ==&lt;br /&gt;
Mot slutet av 1800-talet började Afrika koloniseras på allvar. Man hade då fått upp ögonen för de naturtillgångar som fanns, och genom den tekniska utvecklingen fått möjligheter att tillvarata dem. Det gav dock upphov till några internationella dispyter när olika nationers intressen kolliderade. Andra problem fanns också, bl.a. ville den infödda befolkningen inte alltid foga sig efter den vite mannens befallningar och så kände man inte Afrikas geografi. Detta senare problem avhjälptes av ett antal upptäcktsresanden, som av olika skäl, drog genom djungeln. Det vanligaste skälet var makt och pengar, men så fanns det andra som jobbade ideellt och trodde att vad de gjorde var en välgärning. En sådan var '''Doktor Livingstone'''. Han tillbringade mer än trettio år som missionär och upptäcktsresande i Afrika. Bland hans insatser märksutforskandet av Zambesi-floden, men framför allt sökandet efter Nilens källor. Dessa källor har i alla tider varit sägenomspunna och Livingstone hade länge drömt om att få utforska dem. När han så fick chansen så tog han den. Detta uppdrag höll han på med till sin död 1873.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under tiden fick han (1871) besök av '''H.M. Stanley''' (född John Rowlands), en journalist som var utsänd för att ta reda på vad som hänt Livingstone, och som med allt annat han företog sig, så lyckades han. Sex år senare lyckades han bevisa att vad Livingstone trott vara Nilen i själva verket var Kongo-floden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vidare kan vi se följande personer i djungeln:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Carl Peters'''. Tysk köpman som &amp;quot;förhandlingsvägen&amp;quot; skapade ett mycket framgångsrikt företag.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Kinjeketile''', en religös ledare i Tyska Östafrika som var besatt av vattenguden Hongo. Han startade Maji-Maji-upproret 1905-07 (Maji=vatten).&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ferdinand de Lesseps'''. Fransman som ledde byggandet av Suez-kanalen. Den invigdes 1869.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Miss Hepburn''', doktor Livingstones sjuksköterska samt en aktiv missionär. Fantasiprodukt.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
liksom '''Jane Bond''', hemlig agent, utsänd av den engelska regeringen.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Nils_Dacke&amp;diff=2020</id>
		<title>Nils Dacke</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Nils_Dacke&amp;diff=2020"/>
		<updated>2007-01-11T23:13:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;-Det tjugonionde Chalmersspexet!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-En historiemålning i tre tavlor.&lt;br /&gt;
== Prolog ==&lt;br /&gt;
Jaha, då sitter vi här igen&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
bra platser, skulle kunna dra pianisten i håret, då kanske man hör vad de säger...&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
- Låt bli, Kalle! Pappa ska läsa först.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
... Jag undrar om det blir nåt bra, Dacke, hur i hela fridens namn skriver man ett spex om NILS DACKE!? Vad är det för en, det är inte ens en kung, det ska va en kung, jag kommer ihåg Henrik 8 och Richard III och Ludvig XIV, det var grejer, men en vanlig svensk vem som helst, ja, Sven Duva finns förstås, men han var väl inte svensk...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Du Märta, vad var det Dacke gjorde egentligen? Jaja, Dackefejden, den känner väl alla till, men vad gjorde han '''egentligen?'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
... så var det Gustav Vasa han slogs mot, 1400-talet då eller var det 1500, äsch, vad gör det om hundra år... slår vad om att jag skulle göra ett spex minst lika bra som dom där chalmeristerna, undrar varför han slogs, antagligen nåt om kyrksilvret, eller skatterna, de där dalkarlarna bråkade jämt om skatterna...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det här kan bli roligt, det är säkert nån fogde som skall ta upp skatt och så gör dalkarlarna uppror. Va?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
... smålänningarna var det, dom har väl ingenting att bråka om, men dom slogs nästan överallt förr i tiden, det kommer jag ihåg från skolan, på den tiden fick vi verkligen lära oss historia, det är annat nu, jag kan slå vad om att Kalle inte ens vet vem Dacke är... - Kalle, jag kan slå vad om att du inte ens vet vem Dacke är!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
---&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
... det, visste han visst det, jag undrar var han lärt sig det, jag kan slå vad om...&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-Hursa, står det om man vänder blad?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
...då gör jag väl det...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
Galleri Dacke:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Fogden Jöran Jönsson''' - torrnålsgravyr&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Drottning Margareta Leijonhufvud''' - etsning&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Tord Riddare''' - staty&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Axel Oxhandlare''' - Hötorg&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Per å Pål''' - träsnitt&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Kyrkoherden Ida i Vi''' - Kroki&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ståthållaren Germund Svensson''' - oljemålning&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Fritz å Frans''' - kopparstick&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Nils Dacke''' - original&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Dessutom ett&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''bygdeoriginal''' - kopia&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Första tavlan:''' Eriksmåla marknad, lördag morgon.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Andra tavlan:''' Dans borti vägen, lördag kväll.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Tredje tavlan:''' Utanför Kalmar slott, söndag morgon.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Handlingen utmålar sig och hösten 1542.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Paus mellan andra och tredje tavlan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historisk bakgrund ==&lt;br /&gt;
Dackefejden är det enda egentliga bondeupproret av verkligt stora mått i Sveriges historia (Svensk Uppslagsbok). Gustav Vasas strävan att centralisera makten hade inskränkt böndernas urgamla rörelsefrihet. Detta hade också gått ut över handeln med Danmark och därmed också över den blomstrande boskapsskötseln i gränstrakterna.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Oron i Småland kvästes 1537 genom en kungaräfst men fick ny näring av bl.a. en kyrkoplundring 1541. Ett uppror startade 1542 under ledning av&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nils Dacke, som tillhörde en ansedd släkt i Södra Möre. (Han gör sig bemärkt första gången 1536 då han dömdes till döden för fogdedråp men benådades 1538 efter att ha erlagt böter).&lt;br /&gt;
Han och hans bondehär erövrade Småland och halva Östergötland och belägrade Kalmar. Ett stilleståndsavtal i november 1542 erkände honom i praktiken (om än inte formellt) som herre över Småland, vilket han bl.a använde till att återinföra den katolska gudstjänsten och bestraffa övergrepp mot fogdar (!). När striderna återupptogs 1543 blev han besegrad och slutligen dödad på gränsen till Blekinge.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kring honom grupperar sig i spexet följande personer:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Fogden Jöran Jönsson och ståthållaren Germund Svensson på Kalmar slott som båda innehade sina ämbeten under Dackefejden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tord riddare som var en av de adelsmän som följde Dacke. Också adelns rörelsefrihet hade inskränkts.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Drottning Margareta Leijonhufvud Gustav Vasas andra gemål, &amp;quot;en praktisk och duglig ledarinna av det kungliga hushållet&amp;quot; men har i historieböckerna inget med Dackefejden att göra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kyrkoherden i Vi fanns med i Dackes här; vi har dock tagit oss friheten att göra om honom till en kvinlig präst, kallad Ida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sist men inte minst, Axel oxelhandlare, de småländska bröderna Per och Pål och de tyska legoknektarna Fritz och Frans tillhör i allra högsta grad historien, men eftersom historikerna har den egenheten att ge namn bara åt kungar och härförare, har vi fått döpa om dem efter eget huvud.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I spexet förekommer dessutom fyra autentiska repliker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Noak&amp;diff=2019</id>
		<title>Noak</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Noak&amp;diff=2019"/>
		<updated>2007-01-11T23:13:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
”Och Noak födde tre söner; Sem, Ham och Jafet.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noak, var han en hedersman?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Syndafloden, varför kom den?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vems idé var det att bygga en ark?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vad tyckte djuren?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Visste myndigheterna om det här?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Varför heter inte årets spex Gustav II Adolf?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
”Och Noak levde efter floden tre hundra femtio år;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
alltså blev Noaks hela ålder nio hundra femtio år;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
därefter dog han.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Noak''' - Hedersman. Gör allt för att myndigheterna ska få som dom vill.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Gumman Noak''' - Universalmamma. Med andlig knut i nacken.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Sem''' - Äldre bror till Ham och Jafet.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ham''' - Äldre bror till Jafet men yngre bror till Sem.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Jafet''' - Yngre bror till Sem och Ham.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ormen''' - Fatal, skön, avlång med schitzofrena drag, speciellt i munnen, sorlig barndom.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Duvan''' - Sportig flicka, för vilken love is a game.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Råttan''' - Förhoppningsfull ung man. Något räddhågad. Hjärna med keps.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Elefanten''' - Äldre gentleman. Något tung i huvudet.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''AKT I'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Här i skogen bor djuren. Lätt håller dom sig för skratt när de upptäcker att lågtrycket närmar sig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''AKT II'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hör står Noak i skogsbrynet, det blivande vatten-ditot, och bygger arkbåten.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Djur samlas in. Tillstånd samlas in.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Nu stiger vattnet! Blixt och dunder! Båten går! Skulle ormen med?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''AKT III'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Äntligen! På havet, över jorden, på väg framåt.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Men vad är detta? Storm! Vi sjunker!&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Här måste någon lämna båten.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Och nu säger vi inte mer, för nu sjunger vi final strax.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=George_Washington&amp;diff=2018</id>
		<title>George Washington</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=George_Washington&amp;diff=2018"/>
		<updated>2007-01-11T23:13:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Prolog ==&lt;br /&gt;
'''George Washington'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
f. 22/2 1732 d. 14/12 1799&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
(Begravd på sin egendom Mont Vernon)&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USA:s 1:e president (1789-97); statsman. På grund av sin organisatoriska skicklighet, sin energi, sitt lugn och tålamod och sin hängivenhet för den gemensamma saken, vann W. en enastående auktoritet och blev den samlande kraft den unga republiken behövde. Bekant är episoden från W:s barndom, då W. högg ner ett körsbärsträd och sedan erkände dådet för sin far, därigenom visande sin ärliga läggning...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''George Washington''' - Godsägare från Virginia.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Martha''' - George's fru, tidigare rik änka.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Benjamin Franklin''' - Kapitalist, tillika uppfinnare.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Somerset''' - Engelsk guvernör i Boston.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Karl-Oskar Nilsson''' - Ung invandrare från Värmland.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Anne''' - Agentbrud från FIB, England.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Jacqueline''' - Löst fruntimmer.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Gossen''' - En psykologisk liten buspojke&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Extra lösa fruntimmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Scen 1:''' Mount Vernon; Virginia 1773&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hemma hos Washingtons där vi äter frukost och stiftar bekanntskap med Benjamin Franklin&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 2:''' Guvernörsresidenset, Boston 1773&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Den engelske guvernören, Somerset, tar emot en svensk invandrare och de tre tidigare presenterade amerikanerna. Det hela mynnar ut i Boston tea-party.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 3:''' Slagfältet, Lexington 1775&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
	Platsen för den avgörande drabbningen under amerikanska frihetskriget. Ann dyker upp före&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&lt;br /&gt;
'''Scen 4:''' Staden Washington, baksidan 1789&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
	Hit kommer George Washington för att hålla valtal. Vi träffar gamla bekannta och träffar Jacqueline.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 5:''' Staden Washington, framsidan 1789&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
	Bland Vita Huset och andra monumentala storheter ligger Washington Post utanför vilket vi dröjer, innan vi slutligen tittar in för att syna röstsedlarna och sjunga final.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Ludvig_XIV&amp;diff=2017</id>
		<title>Ludvig XIV</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Ludvig_XIV&amp;diff=2017"/>
		<updated>2007-01-11T23:11:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;-Det tjugoåttonde Chalmersspexet&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
-Ett till alla delar barockt stycke.&lt;br /&gt;
== Prolog ==&lt;br /&gt;
'''Kära Spexpublik!'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför Ludvig XIV frågar ni kanske?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vad skedde under hans tid i Frankrike som kan ge inspiration till ett spex?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Intriger? Skandaler? Krig?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ja visserligen, men ingenting särskilt berömt eller allmänt känt. Kriga gjorde man dessutom jämnt på den tiden. Ludvig som person då, hurudan var han egentligen?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Han regerade både länge och väl, placerade sig själv i centrum för allt skeende, kallade sig Kung Sol och proklamerade pompöst:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Staten, det är jag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett i sanning självupptaget och förpliktande uttalande. Hela statsapparaten koncentrerad till en enda person. Det tyckte vi var något att ta fasta på. Så skall man icke få säga ostraffat. Vad händer till exempel om en sådan person, och därmed hela staten, kommer bort på något sätt?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vad händer med samhället om all auktoritet och alla normer plötsligt bara försvinner?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hade Ludvig tänkt på det?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Vad gör småfolket?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Hur gör de stora kanonerna?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Och vem får skulden?&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tids nog får Ni reda på det. Först ska vi ha litet roligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Ludvig XIV''' - rättesnöre&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Bonden''' - ullgarn&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Colbert''' - röd tråd&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Capulosse''' - veke&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Planchet''' - skarvsladd&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Angelique''' - rosett&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''de Pompadour''' - kafferep&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mazarin''' - resårband&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Heckenstrudl''' - trasselsudd&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Akt I'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 1:''' Ett rum i Versailles i vaxljus&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 2:''' Ett hörn av parken i Versailles i dagsljus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''PAUS'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Akt II'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 1:''' Doktor Caoulosses laboratorium i svag belysning&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 2:''' d:o i skum belysning&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 3:''' d:o i sanningens ljus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mellan scenerna i akt I tänkes ett fåtal dagar ha förflutit.&lt;br /&gt;
Mellan akterna tänkes däremot endast ett fåtal timmar ha förflutit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &amp;quot;Historisk&amp;quot; bakgrund ==&lt;br /&gt;
Ur historieboken plockade vi&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Ludvig XIV''', fransk kung (1638-1715)&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mazarin, Jules''' (1602-61). Innehade den verkliga makten som Ludvigs förmyndare och behöll den även efter kungens myndighetsförklarande fram till sin död.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Colbert, Jean Baptiste''' (1619-83). Började karriären som Mazarins kassaförvaltare och hjälpte till att mångdubbla den med inte helt ärliga metoder. Blev sedemera en bättre människa, störtade finansministern Fouquet 1661 och intog själv hans plats 1666. Försökte utjämna skatterna inom Frankrike och mötte därvid motstånd från bl.a Ludvig.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''de Pompadour, Jeanne Antoinette''' (1721-64), Ludvig XV:s metress. En senare maktfaktor som genom sitt intrigspel försvagade statsfinanserna och påskyndade revolutionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ur litteraturen lånade vi:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Planchet''', betjänt hos den fjärde av de tre musketörerna.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Angelique''', romanfigur, gift med illa åtgången greve som alltid var försvunnen. Medan hon väntade roade hon sig med kungen, sultanen m.fl.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Capulosse''', doktor hos elefantkungen Babár. Fransk barnbok.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På eget bevåg tillförde vi dessutom:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Heckenstrudl, Hieronymus''', globetrotter.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Bonden''', fransk bonde.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
	<entry>
		<id>https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Lionardo_da_Vinci&amp;diff=2016</id>
		<title>Lionardo da Vinci</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://spexipedia.fgv.nu/index.php?title=Lionardo_da_Vinci&amp;diff=2016"/>
		<updated>2007-01-11T23:11:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ingo: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;-Det tjugosjunde Chalmersspexet&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Grundlös vinkling i annorlunda sättning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prolog ==&lt;br /&gt;
'''Kära publikum!'''&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Redan på da Vincis tid lutade tornet i Pisa. Den intelligente och energiske da Vinci blir indragen i en besvärlig härva. Han både hjälps och stjälps av sin omgivning. Den excentriske Galilei har med sina fallförsök givit upphov till intrigen. Galileis systerdotter, Mona-Lisa blir föremål för da Vincis intresse. Samtidigt lägger sig den sluge arkitekten Borromini och hans töntige kompanjon, arkitekten Bernini, i andligt bakhåll. Stadsfullmäktiges ordförande och hans fru, herrskapet Trivulzio, vill också ha ett finger med i spelet. De interna kommunikationerna sköts av den flyfotade (?) Mercurio. Hur skall det gå med tornet, blir det som det faller sig eller...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Karaktärer ==&lt;br /&gt;
'''Lionardo da Vinci''' - Kampanilens kämpe&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Bernini och Borromini''' - Terrakotta terrorister&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Galileo Galilei''' - Keplers kompis&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mona-Lisa''' - Mullig madonna&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Mercurio''' - Servil servant&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Fru Trivulzio''' - Flott fru från Florens&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Herr Trivulzio''' - Pisas potentat&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Scener ==&lt;br /&gt;
'''Akt I'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 1:''' Hos Trivulzios neri i tornet&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 2:''' Hos Galileis uppe i tornet&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 3:''' Hos bygnadsnämnden mitt i tornet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
'''Akt II'''&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 1:''' Inblandning&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 2:''' Uppladdning&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
'''Scen 3:''' Urladdning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Visste Ni att ==&lt;br /&gt;
Lionardo da Vinci (1452-1519) försökte konstruera flygmaskiner, perpetuum mobile m.m. Han var vänsterhänt och skrev spegelvänt. Han gjorde porträttet av Mona-Lisa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mona-Lisas namn var Lisa Gherardini och att hon var gift med den florentinske köpmannen Francesco del Giocondo.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Trivulzio var fältherre och att Lionardo fick i uppdrag att göra ett monument över honom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fru Trivulzios make var herr Trivulzio.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mercurius har hämtats från den Grekiska mytologin till den Romerska. Han var Gudarnas budbärare och härold.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Galileo Galilei (1564-1642) var professor i matematik. Han studerade fallförsök från tornet i Pisa. Påven ställde honom inför kättardomstol och tvingade honom att avsvärja sig sina irrläror om att jorden ej är universums medelpunkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borromini (1599-1667) begick självmord. Han var till professionen arkitekt och samarbetade en tid med sin främste medtävlare, Bernini.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bernini (1598-1680) var arkitekt och behärskade konstlivet i Italien under sin levnad. Hans huvuduppgift blev fullbordandet av Peterskyrkan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tornet påbörjades 1173. Dess lutning (nu ca 5,4º [1975]) uppstod redan under byggnadstiden. Den 55 m höga kampanilen stod klar 1350.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kategori:Chalmersspex genom tiderna]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ingo</name></author>
		
	</entry>
</feed>