Nils Dacke
| Chalmersspexet 1977 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nils Dacke | |||||
|
|||||
| Première | 23 april 1977 i Stenhammarsalen | ||||
| Nyuppsättningsår | 1990 | ||||
| Finns på skivan | Nils Dacke Pärlor och flugor |
||||
| Finns i boken | Chalmersspex IV | ||||
| Spexare | |||||
| Inspextor | Bob | ||||
| Directeur | RayRay | ||||
| Casseur | Ola | ||||
| Festdirecteur | Fredrik | ||||
| PR-chef | Mickek | ||||
| Arkitekt | RolfAllan | ||||
| Scenmästare | Oban | ||||
| Ljusmästare | Bubben | ||||
| Producent | Malle | ||||
| Skivkommitté | Pigge | ||||
| Författare | BengtI & Kurt-Kurt | ||||
| Regisseur | Pluto | ||||
| Ensemble | Callej, Cege, Fender, Mats B, Mea, Pedo, Rocky & Salvan | ||||
| Orkester | Stefan (Pianör), Gunnel (1:a fiol), Eva K(2:a fiol), Hans (Viola), Bo (Cello), Basewa (Kontrabas), Stig (Klarinett), Ian (Klarinett), Peder (Fagott), Karin (Flöjt) | ||||
-Det tjugonionde Chalmersspexet!
-En historiemålning i tre tavlor.
Innehåll
Prolog
Jaha, då sitter vi här igen
bra platser, skulle kunna dra pianisten i håret, då kanske man hör vad de säger...
- Låt bli, Kalle! Pappa ska läsa först.
... Jag undrar om det blir nåt bra, Dacke, hur i hela fridens namn skriver man ett spex om NILS DACKE!? Vad är det för en, det är inte ens en kung, det ska va en kung, jag kommer ihåg Henrik 8 och Richard III och Ludvig XIV, det var grejer, men en vanlig svensk vem som helst, ja, Sven Duva finns förstås, men han var väl inte svensk...
- Du Märta, vad var det Dacke gjorde egentligen? Jaja, Dackefejden, den känner väl alla till, men vad gjorde han egentligen?
... så var det Gustav Vasa han slogs mot, 1400-talet då eller var det 1500, äsch, vad gör det om hundra år... slår vad om att jag skulle göra ett spex minst lika bra som dom där chalmeristerna, undrar varför han slogs, antagligen nåt om kyrksilvret, eller skatterna, de där dalkarlarna bråkade jämt om skatterna...
- Det här kan bli roligt, det är säkert nån fogde som skall ta upp skatt och så gör dalkarlarna uppror. Va?
... smålänningarna var det, dom har väl ingenting att bråka om, men dom slogs nästan överallt förr i tiden, det kommer jag ihåg från skolan, på den tiden fick vi verkligen lära oss historia, det är annat nu, jag kan slå vad om att Kalle inte ens vet vem Dacke är... - Kalle, jag kan slå vad om att du inte ens vet vem Dacke är!
---
... det, visste han visst det, jag undrar var han lärt sig det, jag kan slå vad om...
-Hursa, står det om man vänder blad?
...då gör jag väl det...
Karaktärer
Galleri Dacke:
Fogden Jöran Jönsson - torrnålsgravyr
Drottning Margareta Leijonhufvud - etsning
Tord Riddare - staty
Axel Oxhandlare - Hötorg
Per å Pål - träsnitt
Kyrkoherden Ida i Vi - Kroki
Ståthållaren Germund Svensson - oljemålning
Fritz å Frans - kopparstick
Nils Dacke - original
Dessutom ett
bygdeoriginal - kopia
Scener
Första tavlan: Eriksmåla marknad, lördag morgon.
Andra tavlan: Dans borti vägen, lördag kväll.
Tredje tavlan: Utanför Kalmar slott, söndag morgon.
Handlingen utmålar sig och hösten 1542.
Paus mellan andra och tredje tavlan.
Historisk bakgrund
Dackefejden är det enda egentliga bondeupproret av verkligt stora mått i Sveriges historia (Svensk Uppslagsbok). Gustav Vasas strävan att centralisera makten hade inskränkt böndernas urgamla rörelsefrihet. Detta hade också gått ut över handeln med Danmark och därmed också över den blomstrande boskapsskötseln i gränstrakterna.
Oron i Småland kvästes 1537 genom en kungaräfst men fick ny näring av bl.a. en kyrkoplundring 1541. Ett uppror startade 1542 under ledning av
Nils Dacke, som tillhörde en ansedd släkt i Södra Möre. (Han gör sig bemärkt första gången 1536 då han dömdes till döden för fogdedråp men benådades 1538 efter att ha erlagt böter). Han och hans bondehär erövrade Småland och halva Östergötland och belägrade Kalmar. Ett stilleståndsavtal i november 1542 erkände honom i praktiken (om än inte formellt) som herre över Småland, vilket han bl.a använde till att återinföra den katolska gudstjänsten och bestraffa övergrepp mot fogdar (!). När striderna återupptogs 1543 blev han besegrad och slutligen dödad på gränsen till Blekinge.
Kring honom grupperar sig i spexet följande personer:
Fogden Jöran Jönsson och ståthållaren Germund Svensson på Kalmar slott som båda innehade sina ämbeten under Dackefejden.
Tord riddare som var en av de adelsmän som följde Dacke. Också adelns rörelsefrihet hade inskränkts.
Drottning Margareta Leijonhufvud Gustav Vasas andra gemål, "en praktisk och duglig ledarinna av det kungliga hushållet" men har i historieböckerna inget med Dackefejden att göra.
Kyrkoherden i Vi fanns med i Dackes här; vi har dock tagit oss friheten att göra om honom till en kvinlig präst, kallad Ida.
Sist men inte minst, Axel oxelhandlare, de småländska bröderna Per och Pål och de tyska legoknektarna Fritz och Frans tillhör i allra högsta grad historien, men eftersom historikerna har den egenheten att ge namn bara åt kungar och härförare, har vi fått döpa om dem efter eget huvud.
I spexet förekommer dessutom fyra autentiska repliker.