Militärvisa

Melodi: Polkan går (Trad.) Text: Örjan Landerik (Fille)

Inte är en militär
nu för tiden populär
nej det verkar tvärtom vara så
att en menig man i kläder grå
anses vara rätt suspekt
bara för att han är knekt
Det är synd om varje stackars själ
som inte är befäl

Går man ut på en krog, ja då märker man nog
man stoppas ofta av en gest:
"Vi vill inte ha nån gäst,
som ej bär kostym och väst!"
Går man dit som civil
blir det bockar och smil,
behandlad blir man med finess
men om man bär kronas dress
stannar man på sin mäss!

Uniformen är ej skön
till på köpet grå-brun-grön
Bara två format att välja på,
vi har dels för stora, dels för små
Har man gått i samma svid
varje dag en längre tid,
bör man riva sönder den, ity
då kan man få en ny!

Om man tappar en knapp ska man skriva en lapp
med fem kopior - en rapport
"Jag en knapp har tappat bort
Finns det fler av samma sort?"
Före var permission
blir det visitation
vars nogrannhet är mycket stor,
ty man ska ha blanka skor,
när man far hem till mor

Tacka vet jag gamla dar,
då en ståtlig livhusar
fick varenda flicka matt och svag
genom blanka knappar och beslag
Föll hon ej för uniform,
ja då ansågs hon abnorm,
varje flicka barn en dröm så skir:
drömmen om en furir!

Men nu skall man ha bil, man ska vara civil,
ty annars blir man nobbad, ack,
inte kan man bära frack
när man bor i en bivack!
Bara minnet finns kvar
utav fornstora dar,
då varje meroving-krabat
bonde och aristokrat,
helst ville bli soldat.