Phula-phula-kören

(mus) det allra första embryot föddes på Richard III:s avslutningsfest i Lund och på det allra sista Richard-kalaset alltså. Där bildades en doagrupp modell större, som doade till allt och hela natten. Detta embryo följde med till Margaretagänget, där det efterhand utvecklades till något fulländat och bestående. Namnet P stammade från HasseåTages "Spader Madame". Där fanns "Fina-Fina-Kören". Den var mycket välsjungande och välklingande, något som aldrig varit ambitionen for P, ty där får lyssnaren ständigt söka de musikaliska medelvärdena i tid och ton, vilket städse gör P: s framträdanden speciella och ibland intressanta. I genomsnitt sjunger P alltmer rätt ju längre tidsintervall man tar sin integral över. p lägger alltid stor vikt vid plastiken. Den är så osynkron att betraktaren understundom bibringas uppfattningen att den är tecken på skicklighet och omfattande samträning.