Telefon

(adm) begreppet t är lika gammalt som herr Bell själv. Äldre spexare har redan som barn hört uttrycket "det är t till alla utom landsfiskalen". I spexsammanhang används det då det kan misstänkas att spritförtäring kan uppfattas som opassande, endera i sällskap som av principiella skäl skulle finna det olämpligt, eller i sällskap som enligt gängse mening snålar på brännvinet, men där man finkänsligt nog inte vill skriva dem detta på näsan. Typiska t -lägen uppstår också vid besök på hotell och pensionat i norra skärgården. Denna arkipelag är av religiösa skäl totalt torrlagd - mer än det muslimskaste land av idag - men där det dock alltid går att finna något kommersiellt vattenhål. På öarna kan ibland serveras pilsner till betrodda gäster med tystnadsplikt, dock först sedan etiketten på flaskan blötts av. En under längre tid semesterboende person med abonnemang på pensionatet kan deponera en medicinflaska i köket, vilken bärs in till middagen, varefter innehållet förtärs med matsked. Den rigorösa attityden har dock luckrats upp alltsedan motbokens avskaffande och en mer förstående inställning till besökande främlingars kulturarv har spritt sig bland fiskarbefolkningen. På papperet gäller dock den schartauanska kommunstyrelsens beslut.

En gång uppstod förvåning vid besök på Smögens Turisthotell (troligtvis sommaren 1954). Punsch medfördes i flaska i portfölj att avnjuta till kaffet. Förberedelse för t vidtogs. Kyparen observerade trevandet under bordet efter portföljen och nalkades med orden "ett ögonblick mina herrar!", varefter han ilade åstad. Vi fruktade att nu var det telefon till landsfiskalen - men alls icke. Efter någon minut dök kyparen upp med punschglas och en isfylld kylare. Den senare placerade han dock bakom gardinen i fönstersmygen för att inte i onödan irritera den spisande menigheten.

Nuförtiden ringer det oftast när spexet besöker andras föreställningar.