Militärvisa

Melodi: Polkan går (Trad.) Text: Örjan Landerik (Fille)

Inte är en militär nu för tiden populär nej det verkar tvärtom vara så att en menig man i kläder grå anses vara rätt suspekt bara för att han är knekt Det är synd om varje stackars själ som inte är befäl

Går man ut på en krog, ja då märker man nog man stoppas ofta av en gest: "Vi vill inte ha nån gäst, som ej bär kostym och väst!" Går man dit som civil blir det bockar och smil, behandlad blir man med finess men om man bär kronas dress stannar man på sin mäss!

Uniformen är ej skön till på köpet grå-brun-grön Bara två format att välja på, vi har dels för stora, dels för små Har man gått i samma svid varje dag en längre tid, bör man riva sönder den, ity då kan man få en ny!

Om man tappar en knapp ska man skriva en lapp med fem kopior - en rapport "Jag en knapp har tappat bort Finns det fler av samma sort?" Före var permission blir det visitation vars nogrannhet är mycket stor, ty man ska ha blanka skor, när man far hem till mor

Tacka vet jag gamla dar, då en ståtlig livhusar fick varenda flicka matt och svag genom blanka knappar och beslag Föll hon ej för uniform, ja då ansågs hon abnorm, varje flicka barn en dröm så skir: drömmen om en furir!

Men nu skall man ha bil, man ska vara civil, ty annars blir man nobbad, ack, inte kan man bära frack när man bor i en bivack! Bara minnet finns kvar utav fornstora dar, då varje meroving-krabat bonde och aristokrat, helst ville bli soldat.