Krösus
| Chalmersspexet 1992 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Krösus | |||||
|
|||||
 |
|||||
| Première | 10 april 1992 i Stenhammarsalen | ||||
| Antal föreställningar | 34st(?) | ||||
| Turnéer | Västerås (5-6/5), Trollhättan (16-17/10), Kalmar (23-24/10), London (13-14/11), Åbo & Helsingfors (28-30/11), Stockholm (4-5/12), Lund & Halmstad (11-12/12), Kiruna & Luleå (28-30/1-93) | ||||
| Finns på skivan | Krösus Pärlor och flugor |
||||
| Finns i boken | Chalmersspex VI | ||||
 |
|||||
| Spexare | |||||
| Inspextor | Bob | ||||
| Directeur | Böna | ||||
| Casseur | Märy | ||||
| Festdirecteur | Hedekas | ||||
| PR-chef | Smurfan | ||||
| Arkitekt | Janina | ||||
| Scenmästare | Lasse G | ||||
| Ljusmästare | Svenne-Back | ||||
| Sömmerskor | Madde & Katja | ||||
| Producent | Spång | ||||
| Skivkommitté | Faxe | ||||
| Författare | Lindah, GeDe & Agnes | ||||
| Regisseur | Tore & Barre | ||||
| Ensemble | Chips, Josh, Jörgen, Martin, Nubben, Roger, Sigge & Sune | ||||
| Orkester | Klarpimats (Pianör), Jonas (1:a fiol), Linda (2:a fiol), Tage (Viola), Pelle (Cello), Johan (Kontrabas), Backman (Klarinett), Sanne (Oboe), Tommy (Fagott), Cilla & Stefan (Flöjt), Jochen (Trummor) | ||||
Prolog
Krösus, vem är det? Är det inte den där lilla sorken i serietidningen Bamse? Jovisst, men Krösus var också en riktig person, en riktig kung, som levde för länge sen. Krösus, eller Kroisos som han också kallas i uppslagsböckerna, regerade i Lydien runt 550 fKr.
Lydien var då ett blomstrande rike vid Mindre Asiens kust vilket idag skulle motsvaras av västra Turkiet. Krösus var en populär och omtyckt kung som dessutom var omättligt rik, kanske den tidens rikaste. Under hans tid som regent präglades i Lydien världens första mynt.
Krösus hade två söner. Den äldste hette Atys och figurerar ibland i mytologin som kysk halvgud. Om Krösus yngste son vet vi bara att han var stum. Enligt sägnen började han senare tala och kunde därigenom rädda livet på sin far.
Bland de filosofer och skalder som gästade Krösus lysande hov märktes athenaren Solon. Han var en av Greklands Sju Vise Män och hans samtal med Krösus om livets lycka är legendariska. Solon intresserade sig för juridik och formulerade Athens lagar.
"Lära detta och sedan dö" lär Solon ha sagt, när han hörde en sång som var skriven av Sapfo. Hon var en stor lyrisk poet från ön Lesbos vid Mindre Asiens kust. Hennes diktning hade sin grund i den kärlek mellan kvinnor som vi idag kallar lesbisk efter Sapfos hemö.
För att få råd i viktiga frågor sökte man sig på denna tid till oraklena. Krösus rådfrågade vid flera tillfällen oraklet i Delfi, som var en pytisk prästinna till Apollon. Hon förkunnade sina spådomar under påverkan av droger.
I Lydiens stora grannland Persien hette kungen Cyrus. Han var mycket framgångsrik och besegrade sedermera såväl Babylonien som Krösus Lydien. Istället för att efter denna seger döda Krösus, tog Cyrus honom som sin rådgivare.
Till de sagor och skrönor som finns om dessa historiska personer och de händelser som utspelades då, vill Chalmersspexet lägga ett antal nya fakta om hur det egentligen gick till.
Nåväl, spelet kan börja. Det var en gång en kung för länge, länge sen...
Karaktärer
Krösus - Gladlynt lydisk konung som lider av valkval.
Solon - Krösus rådgivare, en av Greklands sju vise män.
Atys - Självgod grekisk Adonis, Krösus äldste son.
Harpos - Snabbtänkt och aningslös, Krösus stumme son.
Sapfo - Maktgalen, vacker princessa från Lesbos.
Pythia, Oraklet i Delphi - Spåkärring som är smart även utan doping.
Ibis - Egyptisk danserska, lurig dubbelagent.
Cyrus - Persiens konung, med geometriska problem.
Scener
Scen I: Utanför templet i Sardes.
Scen II: Hos oraklet i Delfi.
Scen III: Utanför Krösus palats.
PAUS
Scen IV: I palatset.
Scen V: Kvar i det.
